Indirekta frågor på svenska

Kort sagt

En indirekt fråga står inuti en annan sats: Jag undrar var hon bor. Använd om när den bakomliggande frågan kan besvaras med ja eller nej, och behåll frågeordet i andra frågor. Den indirekta frågan har bisatsordföljd: var hon bor och varför hon inte ringde, inte var bor hon eller varför ringde hon inte.

Översikt

En direkt fråga kan stå för sig själv: Var bor han? En indirekt fråga återger samma kunskapslucka som en del av en större mening: Kan du berätta var han bor? Den större delen kan uttrycka att någon frågar, undrar, vet, inte vet, minns, undersöker eller försöker ta reda på något. Indirekta frågor är därför vanliga både i samtal och i saklig text.

Det här området brukar introduceras på B1-nivå. Själva valet mellan om och ett frågeord är oftast lätt. Det som kräver mest träning är ordföljden. En indirekt fråga är grammatiskt en bisats (en sats som ingår i en större sats), även när hela meningen slutar med frågetecken. Därför används inte den omvända ordföljd som finns i många direkta frågor.

Indirekta frågor gör det också möjligt att uttrycka sig mindre tvärt. Var ligger stationen? är en helt normal fråga, men Vet du var stationen ligger? eller Kan du säga var stationen ligger? kan passa bättre när man ber någon om hjälp.

Så fungerar det

Två huvudtyper

Utgå från den direkta frågan och avgör först om den innehåller ett frågeord.

Typ	Direkt fråga	Indirekt fråga
Ja- eller nej-fråga	Kommer hon?	Jag vet inte om hon kommer.
Fråga med frågeord	Var bor han?	Kan du berätta var han bor?
Fråga med frågeord och negation	Varför ringde hon inte?	Jag undrar varför hon inte ringde.

I en ja- eller nej-fråga saknas frågeord. Då inleds den indirekta frågan med om:

• Har butiken öppet? → Vet du om butiken har öppet?
• Fick Amir mitt meddelande? → Jag undrar om Amir fick mitt meddelande.

Om den direkta frågan redan har ett frågeord, används samma ord i den indirekta frågan: vem, vad, vilken, vilket, vilka, var, vart, varifrån, när, hur eller varför.

• När börjar mötet? → Jag har glömt när mötet börjar.
• Hur fungerar maskinen? → Hon visade hur maskinen fungerar.
• Vilken buss går till centrum? → Vet du vilken buss som går till centrum?

Sätt normalt inte att före en indirekt fråga. Man säger Hon frågade var jag bodde och Hon frågade om jag hade tid. Att används i stället när innehållet presenteras som ett påstående: Hon sa att hon hade tid.

Ordföljden: ingen frågeinversion

I en direkt fråga står det finita verbet ofta före subjektet. Det finita verbet är den verbform som visar tempus, till exempel bor, bodde, har eller ska. Subjektet är den person eller sak som gör något eller befinner sig i ett tillstånd.

Konstruktion	Ordföljd	Exempel
Direkt fråga	frågeord + finit verb + subjekt	Var bor han?
Indirekt fråga	frågeord + subjekt + finit verb	Jag vet var han bor.
Direkt ja- eller nej-fråga	finit verb + subjekt	Kommer hon i morgon?
Indirekt ja- eller nej-fråga	om + subjekt + finit verb	Jag undrar om hon kommer i morgon.

Den yttre meningen kan själv vara en fråga: Kan du berätta var han bor? Frågetecknet och ordföljden kan du hör till huvudsatsen (den sats som kan stå själv). Den inre delen var han bor förblir en bisats.

Jämför:

• Vet du var han bor? — hela meningen är en fråga, men var han bor har bisatsordföljd.
• Jag vet var han bor. — hela meningen är ett påstående; den inre ordföljden är densamma.

BIFF och satsadverbial

Minnesregeln BIFF betyder ”i bisats kommer inte före det finita verbet”. Ordet inte är ett satsadverbial (ett ord som påverkar hela satsens betydelse). Samma placering gäller ofta ord som alltid, aldrig, kanske, redan och nog.

Direkt fråga	Indirekt fråga	Vad som händer
Varför ringde hon inte?	Jag undrar varför hon inte ringde.	inte flyttas framför det finita verbet
Hur kan de redan vara klara?	Kan du förklara hur de redan kan vara klara?	redan står före kan
Varför har paketet inte kommit?	Vet du varför paketet inte har kommit?	inte står före det finita hjälpverbet har

I neutralt standardspråk heter det alltså Jag vet inte varför hon inte kom. Det första inte tillhör huvudsatsen jag vet inte. Det andra tillhör den indirekta frågan varför hon inte kom.

När frågeordet är subjekt: använd som

I Vem ringde dig? är vem subjekt: det är den okända personen som utförde handlingen. I en indirekt fråga sätter man då normalt in som:

• Vem ringde dig? → Jag undrar vem som ringde dig.
• Vad hände? → Ingen vet vad som hände.
• Vilken buss går först? → Kan du se vilken buss som går först?

Om frågeordet inte är subjekt behövs inget som:

• Vem ringde du? → Jag undrar vem du ringde. Här är du subjekt och vem den person som samtalet riktades till.
• Vilken bok köpte Sara? → Vet du vilken bok Sara köpte?

Ett praktiskt test är att fråga vem eller vad som utför handlingen. Om svaret är själva frågeordet, används normalt som i den indirekta frågan.

Prepositioner följer med

En preposition är ett litet relationsord som med, till, på eller för. I ledigt och neutralt språk står den ofta sist, precis som i den direkta frågan:

• Vem pratade du med? → Jag undrar vem du pratade med.
• Vad väntar de på? → Vet du vad de väntar på?

I formell text kan prepositionen ibland stå före frågeordet: Jag undrar med vem du talade. Formen är korrekt men låter ofta högtidligare än vem du pratade med.

Tempus väljs efter betydelsen

Det finns ingen automatisk regel som säger att verbet alltid måste flyttas bakåt i tiden bara för att huvudsatsen står i dåtid. Välj tempus efter när händelsen gäller.

• Han frågade när vi åker. — resan ligger fortfarande framför oss enligt det aktuella perspektivet.
• Han frågade när vi skulle åka. — frågan gällde en plan sedd från en tidpunkt i det förflutna.
• Han frågade när vi åkte. — frågan gällde tidpunkten för en tidigare resa eller avfärd.

Exempel i sammanhang

Indirekt fråga	Motsvarande direkt fråga	Kommentar
Jag vet inte om hon kommer.	Kommer hon?	Ja- eller nej-fråga med om
Kan du berätta var han bor?	Var bor han?	Ingen inversion efter var
Han frågade när vi åker.	När åker vi?	Nutid kan syfta på en kommande plan
Jag undrar varför hon inte ringde.	Varför ringde hon inte?	inte står före verbet i bisatsen
Vet du om tåget har gått?	Har tåget gått?	om följs av subjektet tåget
Vi måste ta reda på hur dörren öppnas.	Hur öppnas dörren?	Passivformen behålls
Ingen minns vem som tog nyckeln.	Vem tog nyckeln?	vem är subjekt och följs av som
Jag minns inte vem du bjöd.	Vem bjöd du?	du är subjekt; inget som behövs
Hon frågade vad barnen ville äta.	Vad vill barnen äta?	Frågeord + subjekt + finit verb
Det är oklart när beslutet blir klart.	När blir beslutet klart?	Indirekt fråga efter ett opersonligt uttryck
Kan ni säga vilken väg vi ska ta?	Vilken väg ska vi ta?	vi står före ska
Jag försöker förstå varför det kanske inte fungerar.	Varför fungerar det kanske inte?	Satsadverbialen står före det finita verbet
Vet du vad som finns i lådan?	Vad finns i lådan?	vad är subjekt och kräver som
De undersöker hur mycket renoveringen kostar.	Hur mycket kostar renoveringen?	Ett helt frågeuttryck inleder bisatsen

Vanliga misstag

Omvänd ordföljd inne i den indirekta frågan

• Fel: Kan du berätta var bor han?
• Rätt: Kan du berätta var han bor?
• Varför: Var han bor är en bisats. Frågeordet gör inte att verbet ska stå före subjektet där.

Huvudsatsens placering av inte

• Fel: Jag undrar varför hon ringde inte.
• Rätt: Jag undrar varför hon inte ringde.
• Varför: I bisatsen står satsadverbialet inte före det finita verbet enligt BIFF-regeln.

Att i stället för om

• Fel: Jag vet inte att butiken är öppen. när betydelsen är en obesvarad ja- eller nej-fråga.
• Rätt: Jag vet inte om butiken är öppen.
• Varför: Om markerar osäkerhet mellan två möjligheter. Jag vet inte att butiken är öppen kan förekomma i en annan betydelse: talaren känner inte till det faktum att butiken är öppen.

Om efter ett frågeord

• Fel: Hon frågade om när bussen gick.
• Rätt: Hon frågade när bussen gick.
• Varför: Frågeordet när inleder redan den indirekta frågan. Något extra om behövs inte.

Utelämnat som när frågeordet är subjekt

• Fel: Vet du vem vann?
• Rätt: Vet du vem som vann?
• Varför: När vem självt är subjekt i den indirekta frågan används normalt som.

Felaktig punkt efter en frågande huvudsats

• Fel: Kan du säga vad klockan är.
• Rätt: Kan du säga vad klockan är?
• Varför: Hela meningen är en direkt fråga eftersom den börjar med kan du. Däremot blir det punkt i Jag undrar vad klockan är.

Användningsråd

Vanliga inledningar

Indirekta frågor förekommer efter många fler uttryck än fråga och undra:

• kunskap: Jag vet var …, Ingen känner till hur …
• brist på kunskap: Jag vet inte om …, Vi är osäkra på varför …
• minne: Minns du när …?, Jag har glömt vilken …
• undersökning: Polisen utreder vem som …, Vi ska ta reda på om …
• artiga önskemål: Kan du säga var …?, Skulle du kunna förklara hur …?

En inledning som Skulle du kunna säga …? gör ofta en begäran mjukare. Den ändrar dock inte ordföljden i den indirekta frågan: Skulle du kunna säga när nästa tåg går?

Frågetecken eller punkt?

Skiljetecknet avgörs av hela meningen, inte av den inbäddade kunskapsluckan.

• Vet du när filmen börjar? — direkt fråga till mottagaren.
• Jag undrar när filmen börjar. — påstående om talarens fundering.
• Frågan är när filmen börjar. — påstående, trots ordet frågan.

Om kan ha olika uppgifter

I Jag undrar om hon kommer inleder om en indirekt ja- eller nej-fråga. I Jag stannar hemma om det regnar anger om i stället ett villkor. Sammanhanget och uttrycket före om-satsen visar vilken betydelse som avses.

Efter fråga kan konstruktionen dessutom bli tvetydig utan mer sammanhang. Han frågade om jobbet betyder vanligtvis att jobbet var samtalsämnet, medan Han frågade om jobbet var ledigt innehåller en indirekt fråga.

Indirekt fråga eller närliggande bisats?

Alla bisatser som börjar med ett frågeord är inte lika tydligt frågor. Jämför:

• Jag vet var hon bor. — innehållet motsvarar svaret på Var bor hon?
• Huset där hon bor är gult. — där hon bor beskriver huset och är en relativ bisats, alltså en beskrivande bisats.
• Jag vet att hon bor där. — en att-sats presenterar ett påstående, inte ett val eller en kunskapslucka.

Skillnaden är användbar även om gränsen ibland märks mer i betydelsen än i formen.

Fördjupning

Huruvida som formellt alternativ

I formell eller utredande text kan huruvida ersätta frågeinledande om: Utredningen ska visa huruvida reglerna har följts. Ordet understryker ofta att två möjligheter vägs mot varandra. I vanligt samtal är om nästan alltid naturligare.

Ibland skrivs alternativen ut: Vi måste avgöra om avtalet ska förlängas eller inte. Även huruvida avtalet ska förlängas eller inte är möjligt, men tyngre.

Frågeordet kan vara en hel fras

Det som står först behöver inte vara ett enda ord. Hela frågefrasen flyttas med in i bisatsen, medan resten får bisatsordföljd:

• Hur många deltagare kommer? → Vet du hur många deltagare som kommer?
• Hur lång tid tar resan? → Jag undrar hur lång tid resan tar.
• På vilket sätt påverkar ändringen oss? → Rapporten förklarar på vilket sätt ändringen påverkar oss.

Lägg märke till skillnaden mellan hur många deltagare som kommer, där hela frasen är subjekt, och hur många deltagare de bjuder, där de är subjekt.

Fokuskonstruktioner med det är … som

När frågan gäller identiteten på en person eller sak kan svenskan använda en utbrytning, alltså mönstret det är … som:

• Vem är det som ansvarar för lokalen?
• Jag undrar vem det är som ansvarar för lokalen.

Den längre formen kan ge extra fokus eller göra frågan tydligare. Grundformen Jag undrar vem som ansvarar för lokalen betyder i stort sett samma sak och är oftast enklare.

Direkt citat behåller frågeordföljden

Skilj en indirekt fråga från ett ordagrant citat:

• Indirekt: Hon frågade var jag bodde.
• Direkt citat: Hon frågade: ”Var bor du?”

I citatet återges den ursprungliga direkta frågan och därför behålls inversionen bor du. Pronomen och tempus kan också skilja sig, eftersom citatet återger talarens exakta perspektiv.

Inledande indirekta frågor

En indirekt frågesats kan stå först eller fungera ungefär som ett substantiviskt led (ett led som fyller samma plats som exempelvis ”svaret”): Var hon befinner sig är okänt. Konstruktionen är korrekt men kan kännas tung. Ofta blir Det är okänt var hon befinner sig eller Ingen vet var hon befinner sig naturligare.

Övningstips

1. Gör två omvandlingar per fråga. Börja med Varför är Leo sen? Skriv sedan både Jag undrar varför Leo är sen och Vet du varför Leo är sen? Då tränar du den inre ordföljden och skiljetecknet samtidigt.
2. Markera subjekt, finit verb och inte. I varför hon inte har svarat kan du stryka under hon, ringa in har och markera inte. Kontrollera mönstret subjekt–inte–finit verb.
3. Träna subjektfrågor i par. Jämför vem som ringde med vem du ringde och vilken buss som går först med vilken buss du tog. Fråga varje gång vem eller vad som utför handlingen.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Bisatser — ger grunden för bisatsordföljd och BIFF-regeln som används i alla indirekta frågor.