Räkneord på maori

Kort sagt

På maori börjar räkneramsan tahi, rua, toru, whā, rima: ett, två, tre, fyra, fem. När du anger hur många saker det finns används normalt e framför talen två till nio: E rua ngā kurī. betyder ”Det finns två hundar”. Ett uttrycks då vanligen med kotahi, medan större tal byggs med bland annat tekau ”tio” och mā: tekau mā tahi är elva.

Översikt

Räkneord behövs när du handlar, planerar en resa eller talar om hur många böcker, dagar eller koppar du behöver. De här grundtalen hör hemma på A1-nivån. När du kan talen ett till tio behöver du inte lära dig varje högre tal som ett helt nytt ord: större tal följer tydliga mönster.

Det som kräver lite extra uppmärksamhet är skillnaden mellan att rabbla tal och att använda dem i en mening. Svenska skiljer mellan ”ett” och ”en”, men säger annars ungefär samma sak i ”två” och ”två hundar”. Maori har småord och särskilda former som hjälper till att visa hur talet används. Rua är talet två; e rua är ett vanligt sätt att ange antalet två.

Den här artikeln börjar med sådant du kan använda direkt: grundtal, tiotal och enkla meningar om antal. Längre fram kommer personräkning, större tal och skillnaden mellan antal och ordning. Du behöver inte behärska allt detta på en gång. Börja med att kunna säga ett antal utan att först översätta en hel svensk mening ord för ord.

Så fungerar det

Grundtalen från noll till tio

Lär dig först formerna i tabellen. Här står talen som i en lista eller räkneramsa, inte som färdiga uttryck för antal i en mening.

Tal	Maori
Noll	kore
Ett	tahi
Två	rua
Tre	toru
Fyra	whā
Fem	rima
Sex	ono
Sju	whitu
Åtta	waru
Nio	iwa
Tio	tekau

Räkneramsan tahi, rua, toru, whā, rima motsvarar alltså ”ett, två, tre, fyra, fem”. Du behöver inte sätta e framför varje ord när du bara räknar upp talen.

Strecket över vokalen i whā markerar en lång vokal. Det är en del av stavningen, inte en dekoration. Uttalet av wh varierar, men låter ofta ungefär som svenskt f. Lyssna på maoritalande och håll isär vokallängd och betoning: en lång vokal ska inte bara få ett kraftigare tryck.

Kore används för noll i numeriska sammanhang. Men svenska ”inga böcker” kan inte alltid översättas genom att sätta noll framför ordet för böcker. När du vill säga att något saknas behöver du också lära dig uttryck för ”det finns inte”.

När du anger ett antal: e rua, e toru …

För talen två till nio är grundmönstret:

e + räkneord + ngā + det du räknar

E rua ngā kurī. — Det finns två hundar.

Här är e en partikel, alltså ett litet grammatiskt ord som visar hur uttrycket används. Det är inte ett verb med betydelsen ”finns”. Ngā är en artikel, ett småord framför ett substantiv. Ett substantiv är ett ord för exempelvis en sak, en person eller ett djur; här är det kurī, ”hund”. Ngā markerar plural, alltså att det rör sig om flera.

Svenska visar ofta flertal med en ändelse: hund blir hundar, bok blir böcker. I de maoriexempel vi använder här ändras inte själva sakordet: kurī kan stå både om en hund och om flera hundar. Flertalet framgår bland annat av ngā och antalet.

Maori	Svenska
E rua ngā kurī.	Det finns två hundar.
E toru ngā pukapuka.	Det finns tre böcker.
E whā ngā kapu.	Det finns fyra koppar.
E rima ngā rā.	Det är fem dagar.

E rua ngā kurī kan, beroende på sammanhanget, återges med ”två hundar” eller ”det finns två hundar”. I en svensk hel mening är den senare översättningen ofta naturlig. Försök därför inte hitta ett separat maoriord för varje del av svenskans ”det finns”.

Ett i en mening: kotahi

När du anger antalet ett används vanligen kotahi, inte bara tahi:

Kotahi te kurī. — Det finns en hund.

Kotahi te pukapuka. — Det finns en bok.

Te är artikeln för singular, alltså en enda. Jämför kotahi te kurī med e rua ngā kurī: både taluttrycket och artikeln ändras.

Skillnaden mellan tahi och kotahi är inte som svenskans skillnad mellan ”en” och ”ett”. Den beror inte på vilket sakord som följer. Säg tahi i den vanliga räkneramsan och lär dig kotahi som grundform när du anger en enda sak. Andra meningsmönster kan använda tahi, men dem behöver du inte göra till nybörjarregel.

Elva till nitton: tekau mā …

Talen elva till nitton bildas av tekau, ”tio”, följt av mā och ett ental:

Tal	Maori
Elva	tekau mā tahi
Tolv	tekau mā rua
Tretton	tekau mā toru
Fjorton	tekau mā whā
Femton	tekau mā rima
Sexton	tekau mā ono
Sjutton	tekau mā whitu
Arton	tekau mā waru
Nitton	tekau mā iwa

I dessa tal förbinder mā tiotalet med det tillagda entalet: ”tio och ett”, ”tio och två” och så vidare. Det är alltså en tydligare uppbyggnad än svenskans särskilda ord elva och tolv.

Lär dig mā med lång vokal. Det är inte det korta ma. Använd inte heller mā som en allmän översättning av svenska ”och” i vanliga meningar: här lär du dig dess funktion inne i tal.

Tiotal och tal som tjugotre

Flera tiotal uttrycks genom antalet tiotal följt av tekau. Rua tekau betyder tjugo: två tiotal. I ett antaluttryck förekommer e rua tekau, som i konceptets grundexempel.

Tal	Grundform
Tjugo	rua tekau
Trettio	toru tekau
Fyrtio	whā tekau
Femtio	rima tekau
Sextio	ono tekau
Sjuttio	whitu tekau
Åttio	waru tekau
Nittio	iwa tekau

För att lägga till ett ental använder du återigen mā:

• rua tekau mā tahi — tjugoett.
• rua tekau mā toru — tjugotre.
• whā tekau mā rima — fyrtiofem.
• iwa tekau mā iwa — nittionio.

Ordningsföljden liknar svenskans: tiotal först, sedan ental. Skillnaden är att maori skriver flera ord och sätter in mā mellan delarna. Rua tekau och tekau mā rua är alltså inte samma tal: det första är tjugo, det andra tolv.

Sätt inte automatiskt e framför varje tal. Framför enkla antal från två till nio är det grundregeln, men tekau och tekau mā rua används normalt utan ett inledande e. I e rua tekau står e framför rua, som anger två tiotal. Lär dig därför hela mönster i stället för regeln ”alla tal ska ha e”.

Exempel i sammanhang

Tabellen visar både tal som svar och hela meningar om antal. Sakorden är kurī ”hund”, pukapuka ”bok”, kapu ”kopp” och rā ”dag”. De två sista raderna visar personräkning, som förklaras närmare i fördjupningen.

Maori	Svenska	Att lägga märke till
Tahi, rua, toru, whā, rima.	Ett, två, tre, fyra, fem.	En räkneramsa utan e.
Kotahi te kurī.	Det finns en hund.	Kotahi tillsammans med te.
E rua ngā kurī.	Det finns två hundar.	Grundmönstret för flera saker eller djur.
E toru ngā pukapuka.	Det finns tre böcker.	Sakordet behöver ingen svensk pluraländelse.
E whā ngā kapu.	Det finns fyra koppar.	Lång vokal i whā.
E ono ngā rā.	Det är sex dagar.	Samma antaluttryck för tidsenheter.
E hia ngā pukapuka?	Hur många böcker finns det?	Hia frågar efter antalet.
E waru ngā pukapuka.	Det finns åtta böcker.	Ett möjligt svar på frågan ovan.
Tekau ngā kapu.	Det finns tio koppar.	Tekau behöver inget inledande e här.
Tekau mā tahi ngā pukapuka.	Det finns elva böcker.	Mā förbinder tio och ett.
Tekau mā rua ngā rā.	Det är tolv dagar.	Tolv, inte tjugo.
E rua tekau ngā pukapuka.	Det finns tjugo böcker.	Rua anger antalet tiotal.
E rua tekau mā toru ngā kapu.	Det finns tjugotre koppar.	Två tiotal och tre ental.
Tokohia ngā tamariki?	Hur många barn är det?	Fråga om antalet personer.
Tokorima ngā tamariki.	Det är fem barn.	Toko- används vid personräkning.

För frågor om antal kan du börja med E hia …? och sedan svara med det antaluttryck du redan kan. Det ger en användbar övningskedja: E hia ngā kapu? ”Hur många koppar finns det?” — E whā ngā kapu. ”Det finns fyra koppar.”

Vanliga misstag

1. Att använda tahi som vanlig antalsform för en sak

• Fel i grundmönstret: E tahi te kurī.
• Rätt: Kotahi te kurī. — Det finns en hund.
• Förklaring: Räkneramsans tahi är inte den form du normalt använder här. Lär dig paret kotahi te som en helhet.

2. Att behålla singularartikeln när antalet är två

• Fel: E rua te pukapuka.
• Rätt: E rua ngā pukapuka. — Det finns två böcker.
• Förklaring: Te markerar en enda, medan ngā markerar flera. Svenskans obestämda ”två böcker” saknar artikel, men maorimönstret i dessa meningar använder ngā. Kopiera därför inte svenskans avsaknad av artikel.

3. Att blanda ihop tolv och tjugo

• Fel om du menar tjugo: tekau mā rua.
• Rätt: rua tekau, eller e rua tekau i ett antaluttryck — tjugo.
• Förklaring: Tekau mā rua betyder tio plus två, alltså tolv. Rua tekau betyder två tiotal. Tänk på grupper om tio när du bygger talet.

4. Att lägga till e framför tekau

• Fel i den enkla antalsmeningen: E tekau ngā kapu.
• Rätt: Tekau ngā kapu. — Det finns tio koppar.
• Förklaring: Regeln för e rua, e toru och liknande gäller inte oförändrat framför tekau. Skilj detta från e rua tekau, där uttrycket börjar med rua.

5. Att skriva den korta vokalen i talförbindelsen

• Fel: tekau ma tahi.
• Rätt: tekau mā tahi — elva.
• Förklaring: Vokallängden hör till ordet. Kontrollera särskilt mā och whā när du skriver; att utelämna strecket gör stavningen mindre exakt.

Att tänka på i användningen

En svensk översättning kan behöva fler ord

E toru ngā pukapuka innehåller inget separat ord som motsvarar svenskans ”finns”, men kan ändå fungera som en fullständig upplysning om antalet böcker. Att en översättning har fler ord betyder inte att maorimeningen saknar något.

På samma sätt ska du inte alltid läsa te och ngā som exakt svenska ”den” och ”de”. Artiklarna har egna användningsmönster. I en vanlig antalsupplysning blir svenskans ”en bok” eller ”tre böcker” ofta den mest naturliga översättningen.

Formerna passar både samtal och saklig text

Grundtalen är inte särskilt formella eller informella. Du använder samma centrala ordförråd när du räknar koppar hemma och när du skriver om ett antal i en saklig text. I tabeller, priser och annan siffertung text kan själva talet naturligtvis skrivas med siffror. Vid läsning behöver du ändå kunna avgöra vilken talform sammanhanget kräver.

Du kan möta alternativa och äldre sätt att bilda tal. För en första aktiv repertoar är tekau, rua tekau och mā en bra sammanhängande grund. Om en lärare eller talare använder ett annat system, fråga hur det fungerar i just den användningen i stället för att blanda former på egen hand.

Fördjupning: mer än att räkna saker

Du kan vänta med det här avsnittet tills grundmönstren sitter. Det visar sådant som är viktigt att känna igen när du går vidare.

Att räkna personer med toko-

Vid personräkning används särskilda former med toko-, en förled som sätts före talet. De är särskilt viktiga för talen två till nio:

Maori	Svenska
tokorua	två personer
tokotoru	tre personer
tokowhā	fyra personer
tokorima	fem personer
tokoono	sex personer
tokowhitu	sju personer
tokowaru	åtta personer
tokoiwa	nio personer

Tokorima ngā tamariki. betyder ”Det är fem barn”. Tamariki betyder barn, och eftersom det handlar om personer används personräkningsformen. För en enda person används kotahi: Kotahi te tamaiti. — Det är ett barn. Här heter ett barn tamaiti, medan flera barn heter tamariki; det är en viktig skillnad i just detta ordpar.

Frågan är Tokohia ngā tamariki? — Hur många barn är det? Jämför med E hia ngā pukapuka? — Hur många böcker finns det? Utgå från vad du räknar, inte bara från siffran. Gör däremot inte toko- till en mekanisk förled framför alla större tal; personräkning behöver läras tillsammans med de större talens egna mönster.

Hundratal och tusental

När tiotalen känns bekanta kan du lägga till rau, ”hundra”, och mano, ”tusen”. Några användbara grundformer är:

Tal	Maori
Hundra	kotahi rau
Tvåhundra	rua rau
Trehundra	toru rau
Tusen	kotahi mano
Tvåtusen	rua mano

Samma tanke återkommer: antalet står före den större enheten. Försök därför läsa toru rau som tre hundratal, inte som två fristående tal som ska adderas. Längre tal kräver fler sammanfogningar och kan förekomma i olika former. Börja med rena hundratal och tusental innan du tränar längre sifferuppgifter.

Antal, ordning och nummer är olika saker

Ett grundtal anger hur många: ett, två, tre. Ett ordningstal anger placeringen i en följd: första, andra, tredje. På maori är tahi, rua och toru grundtal, medan tuatahi, tuarua och tuatoru är ordningstal.

Te pukapuka tuarua betyder ”den andra boken”, inte ”två böcker”. Jämför med e rua ngā pukapuka, ”två böcker”. Ordningstalet står här efter ordet för bok, och uttrycket syftar på en enda bok med en viss placering.

Ett telefonnummer är däremot en följd av siffror, inte normalt ett enda stort antal. När du övar på sådana nummer kan du läsa siffrorna var för sig med grundtalen. Ett rumsnummer eller ett nummer på en lista kan också fungera som en etikett. Översätt därför inte varje siffra i en svensk text som om den alltid betydde ”så många saker”.

Delar av en helhet

För mängder som inte är hela tal behöver du också ord som haurua, ”halva”, och hauwhā, ”fjärdedel”. De är inte nya sätt att säga två eller fyra: de beskriver delar av en helhet. Rua betyder två, medan haurua betyder en halv. Det är ett bra nästa steg när du vill tala om mått eller recept, men det kräver fler uttryck än grundmönstret för hela antal.

Tips för egen övning

1. Räkna konkreta saker och byt mellan ett och flera. Lägg fram en, två och fyra böcker. Säg Kotahi te pukapuka, E rua ngā pukapuka och E whā ngā pukapuka. Kontrollera både talformen och artikeln. När det sitter kan du byta böckerna mot koppar utan att ändra resten av mönstret.

2. Träna par som lätt förväxlas. Skriv 12 och 20, 13 och 30 samt 14 och 40 på små lappar. Läs dem högt som tekau mā rua och rua tekau, och förklara för dig själv varför formerna betyder olika saker. Fortsätt sedan med 23, 34 och 45 så att mā blir en naturlig del av uppbyggnaden.

3. Öva fråga och svar med två sorters antal. Använd E hia ngā kapu? för koppar och Tokohia ngā tamariki? för barn. Svara exempelvis E rima ngā kapu och Tokorima ngā tamariki. Spela gärna in dig själv och lyssna särskilt efter de långa vokalerna i whā och mā.

Ett rimligt första mål är att kunna räkna till tjugo, säga hur många saker du ser och skilja kotahi från tahi. Lägg sedan till fler tiotal och personräkning. Det ger bättre säkerhet än att försöka memorera alla specialfall samtidigt.

Relaterade begrepp

• Hur många och hur mycket — frågor med e hia och tokohia, och hur du svarar med ett antal.
• Ordningstal och ordningsföljd — tuatahi, tuarua och andra sätt att beskriva en plats i en följd.
• Tidsuttryck — använd räkneorden när du går vidare till klockslag och andra tidsuppgifter.