A1

Kläder och shopping på swahili

Mavazi na Ununuzi

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för swahili på Settemila Lingue.

I korthet

På swahili heter kläder nguo, och Ninataka kununua nguo betyder ”Jag vill köpa kläder”. Du kan fråga om priset med Bei ni ngapi?, ”Vad kostar det?”. Ord som betyder ”den här”, ”fin” och ”vit” ändrar ofta form efter vilken ordgrupp plagget tillhör: shati hili är ”den här skjortan”, medan viatu hivi är ”de här skorna”.

Översikt

Att köpa kläder är en bra utgångspunkt på A1-nivå. Du behöver inte kunna hålla ett långt samtal för att fråga efter en skjorta, förstå ett pris eller säga att du vill köpa ett par skor. Med några väl valda ord och hela fraser kan du komma långt: vad du söker, vilken vara du menar och vad den kostar.

Samtidigt visar klädorden en viktig skillnad mellan svenska och swahili. Svenskan skiljer bland annat mellan en skjorta och ett plagg. Swahili har i stället flera substantivklasser, alltså grupper av substantiv, ord som namnger saker, personer och annat. Klassen påverkar andra ord i meningen. Därför är det mer användbart att lära sig ”den här skjortan” som shati hili än att bara memorera shati.

Börja med de korta köpefraserna och de vanligaste plaggen. Avsnittet om fördjupning visar sedan hur du kan tala om att prova kläder, beskriva material och skilja mellan att ta på sig något och att redan ha det på sig. Det är sådant du kommer att möta senare, inte sådant du måste behärska innan du går in i en butik.

Så fungerar det

Klädorden du behöver först

Swahili använder inte separata ord som exakt motsvarar svenskans en, ett och den framför varje substantiv. Ett ord som shati kan därför översättas med ”en skjorta”, ”skjortan” eller bara ”skjorta”, beroende på sammanhanget.

Singular betyder att något står i ental; plural betyder flertal. Vissa swahiliord har samma form i båda, men orden runt omkring visar skillnaden.

Ental Flertal Svenska Att lägga märke till
nguo nguo ett plagg; kläder eller flera plagg Formen ensam visar inte antalet.
shati mashati skjorta; skjortor Flertalet får början ma-.
suruali suruali byxor; flera byxor Antalet får framgå av sammanhanget.
kiatu viatu sko; skor Början ki- blir vi- i flertal.
kofia kofia hatt, mössa eller keps; flera sådana Översätt efter vilken huvudbonad som avses.
kanga kanga kanga; flera kanga Ett tygstycke som bland annat används som omslagsplagg.
duka maduka butik; butiker Samma entals- och flertalsmönster som shati.
bei bei pris; priser Lär gärna ordet i en hel prisfråga.

Kanga är inte en allmän benämning på vilket tyg som helst. Ordet används om ett särskilt slags tygstycke, ofta mönstrat, som kan bäras och användas på flera sätt. På svenska kan du säga ”en kanga” och ”flera kanga” här utan att behöva hitta på en svensk böjningsform.

För en svensktalande är suruali särskilt värt att uppmärksamma. Svenskan säger ”de här byxorna”, även när det handlar om ett enda plagg. Swahili kan använda suruali hii, ”de här byxorna”, om ett enda par. Utgå därför från swahiliordets form och grammatik, inte från den svenska översättningens flertalsform.

Köp, sälj och säg vad du vill ha

Ett verb är ett ord för en handling eller ett tillstånd, exempelvis köpa, sälja och vilja. De viktigaste verbformerna i det här ämnet är:

Swahili Svenska
kununua att köpa
kuuza att sälja
kutaka att vilja
kuvaa att ta på sig; att bära kläder

När verb anges som -nunua och -uza är bindestrecket en signal om att början saknas. I en infinitiv, verbets grundform som svenskans ”att köpa”, sätts ku- framför: ku-nunua blir kununua, och ku-uza blir kuuza. De två u:na i kuuza ska alltså vara kvar.

I Ninataka kununua nguo, ”Jag vill köpa kläder”, består ninataka av tre delar:

  • ni- visar att det är jag som vill.
  • -na- markerar nutid.
  • -taka betyder vilja.

Du behöver inte lägga till ett fristående ord för ”jag”. Det ligger redan i början av verbet. Svenskan säger ”jag vill köpa”, medan swahili uttrycker ”jag vill” i ett enda ord och sedan använder kununua.

Här är hela mönstret i nutid för köpa och sälja. Det behövs inte för att memorera din första köpefras, men gör formerna lättare att känna igen när någon svarar.

Vem? Köpa Sälja
Jag ninanunua ninauza
Du unanunua unauza
Han eller hon ananunua anauza
Vi tunanunua tunauza
Ni mnanunua mnauza
De wananunua wanauza

Unauza viatu? betyder ”Säljer du skor?”. Mnauza viatu? betyder ”Säljer ni skor?” och passar när du frågar flera personer eller talar om butikens personal som grupp. Ni är här verkligt flertal, inte en särskild artighetsform som alltid ska användas till en ensam expedit.

Fråga om priset

En enkel fråga är Bei ni ngapi?, ”Vad kostar det?”. Bei betyder pris, ni motsvarar ”är” och ngapi används för att fråga efter antal eller belopp. Svenska väljer ofta verbet ”kostar” i stället för att säga ”priset är hur mycket?”.

Vill du ange varan använder du bland annat:

  • Bei ya shati hili ni ngapi? — Vad kostar den här skjortan?
  • Bei ya viatu hivi ni ngapi? — Vad kostar de här skorna?

Ya knyter här priset till varan. Det motsvarar ungefär ”för” i ”priset för skjortan”, men är inte ett fritt utbytbart ord för varje svenskt ”för”. Formen hör ihop med bei, ordet som står före den. Därför är det bei ya både när varan är shati och när den är viatu.

En annan användbar fråga är Shati hili ni shilingi ngapi?, ”Hur många shilling kostar den här skjortan?”. Lär dig landets valuta och hur belopp brukar anges där du handlar. Samma siffra innebär inte samma värde i alla länder där swahili talas.

”Den här” följer plagget

Ett demonstrativt ord pekar ut något: ”den här”, ”det här” eller ”de här”. Swahili använder olika former beroende på substantivklass och antal.

Swahili Svenska Mönster
shati hili den här skjortan Ental i klass 5.
mashati haya de här skjortorna Flertal i klass 6.
duka hili den här butiken Samma mönster som shati.
kiatu hiki den här skon Ental i klass 7.
viatu hivi de här skorna Flertal i klass 8.
kofia hii den här hatten Ental i klass 9.
kofia hizi de här hattarna Flertal i klass 10.
nguo hii det här plagget Ental i klass 9.
nguo hizi de här kläderna Flertal i klass 10.

Klassnumren är etiketter på ordgrupperna, inte något du behöver räkna ut under ett samtal. För en nybörjare räcker det att öva in shati hili, viatu hivi och nguo hizi som färdiga kombinationer.

I svenskan står ”den här” före substantivet; i de här swahilifraserna står motsvarigheten efter: shati hili. Swahiliordet får inte heller någon svensk bestämdhetsändelse.

Beskriv ett plagg och dess färg

Ett adjektiv beskriver hur något är, till exempel fint, stort eller vitt. Många swahiliadjektiv kommer efter substantivet och får en form som passar dess klass. Detta kallas kongruens, att ord anpassas till andra ord i samma fras.

Swahili Svenska Förklaring
shati zuri en fin skjorta -zuri får formen zuri med shati.
mashati mazuri fina skjortor Flertalet ger mazuri.
kiatu kizuri en fin sko Ki- hör ihop med kiatu.
viatu vizuri fina skor Vi- hör ihop med viatu.
kanga nzuri en fin kanga; fina kanga Nzuri används här i både ental och flertal.
shati jeupe en vit skjorta -eupe får formen jeupe.
mashati meupe vita skjortor Flertalet ger meupe.
viatu vyeupe vita skor Formen hör ihop med viatu.

Alla beskrivande ord får inte en sådan början. Exempelvis kan färger uttryckas med ya bluu, ”blå”, efter ett ord i klass 9, som i suruali ya bluu, ”blå byxor”. Efter shati blir kopplingen la: shati la bluu, ”en blå skjorta”. Lär dig därför inte en enda regel som säger att varje färg alltid måste få samma klassprefix.

I Duka hili linauza kanga nzuri, ”Den här butiken säljer fina kanga”, syns dessutom att verbet anpassas till duka. Li- i linauza syftar på butiken. Former som ananunua och anauza i tabellen ovan används när en person är den som handlar eller säljer; en butik tar inte automatiskt samma början som en person.

Exempel i sammanhang

Här kan du följa ett köp från den första frågan till en beskrivning av det du har på dig. De fyra grundexemplen för ämnet finns med tillsammans med fler användbara meningar.

Swahili Svenska Kommentar
Ninataka kununua nguo. Jag vill köpa kläder. En allmän avsikt.
Ninatafuta shati. Jag letar efter en skjorta. Säger vad du söker utan att lova ett köp.
Una shati jeupe? Har du en vit skjorta? En fråga om vad som finns.
Mnauza viatu? Säljer ni skor? Frågan riktas till flera personer.
Bei ya viatu hivi ni ngapi? Vad kostar de här skorna? Pekar ut just dessa skor.
Shati hili ni shilingi elfu kumi. Den här skjortan kostar tiotusen shilling. Ett exempelbelopp, inte ett typiskt pris.
Duka hili linauza kanga nzuri. Den här butiken säljer fina kanga. Verbet syftar på butiken.
Ninapenda kofia hii. Jag gillar den här hatten. Hii passar ental.
Viatu hivi ni vikubwa sana. De här skorna är för stora. I provningssituationen uttrycker sana att storleken är för stor.
Naweza kujaribu shati hili? Kan jag prova den här skjortan? Ber om tillåtelse.
Tafadhali, punguza bei. Sänk priset, är du snäll. Används när prutning är lämplig.
Nitanunua kanga hii. Jag ska köpa den här kangan. -ta- anger framtid.
Amevaa shati jeupe. Han eller hon har en vit skjorta på sig. Handlingen att ta på sig skjortan har gett ett aktuellt resultat.
Asante, sitanunua leo. Tack, jag ska inte köpa något i dag. Ett vänligt sätt att avstå.

Naweza kujaribu…? och sitanunua leo är bra att lära som hela fraser redan nu. Du behöver inte först förstå alla delar av deras böjning för att använda dem i ett enkelt samtal.

Vanliga misstag

1. Att använda samma ”den här” till alla plagg

  • Fel: Viatu hii ni vizuri.
  • Rätt: Viatu hivi ni vizuri.
  • Varför: Viatu är flertal i klass 8 och kräver hivi. Det svenska uttrycket ”de här” hjälper dig att förstå betydelsen, men avgör inte vilken swahiliform du behöver.

2. Att göra ”byxor” till flertal bara för att svenskan gör det

  • Fel för ett enda par: Suruali hizi ni nzuri.
  • Rätt för ett enda par: Suruali hii ni nzuri.
  • Varför: Om du menar ett par använder du här entalsformen hii. Suruali hizi är inte fel i sig, men syftar på flera byxplagg. Skillnaden ligger i vad du vill säga.

3. Att glömma grundformens början efter ”vill”

  • Fel: Ninataka nunua shati.
  • Rätt: Ninataka kununua shati.
  • Varför: Efter ninataka används här grundformen kununua. Svenskans ”jag vill köpa” saknar ordet ”att”, men swahili behåller ku-.

4. Att välja kopplingsord efter varan i stället för efter priset

  • Fel: Bei la shati hili ni ngapi?
  • Rätt: Bei ya shati hili ni ngapi?
  • Varför: Ya styrs här av bei. I shati la bluu styrs däremot la av shati. Se alltså vilket ord som står före kopplingen.

5. Att behandla en butik som en person i verbet

  • Fel: Duka hili anauza kanga.
  • Rätt: Duka hili linauza kanga.
  • Varför: Butiken är subjekt, det som meningen säger utför handlingen. Duka tillhör klass 5 och får li- i verbet. Om du i stället menar säljaren kan personformen anauza vara rätt.

6. Att behålla adjektivets entalsform i flertal

  • Fel: Mashati zuri.
  • Rätt: Mashati mazuri.
  • Varför: När shati blir mashati ändras även ”fin” från zuri till mazuri. Öva substantivet och beskrivningen tillsammans, precis som svenskan skiljer mellan ”fin skjorta” och ”fina skjortor”.

Att tänka på när du handlar

Artighet utan krångliga formuleringar

Tafadhali, ”snälla” eller ”var vänlig”, och asante, ”tack”, är användbara i många situationer. Du kan också inleda med Samahani, ”ursäkta”. Exempelvis Samahani, bei ni ngapi? betyder ”Ursäkta, vad kostar det?”. En kort hälsning före frågan gör samtalet mindre abrupt.

Ninataka… är en neutral upplysning om vad du vill ha. Svenska kunder använder ofta ”jag skulle vilja ha…” för att låta vänliga. Du behöver inte återskapa hela den svenska formuleringen ord för ord. En hälsning, en tydlig fråga och tafadhali där det passar räcker ofta långt.

Prutning beror på situationen

Punguza bei, ”sänk priset”, är en uppmaning, alltså en fras som ber någon göra något. Med tafadhali blir den vänligare, men den innebär fortfarande att du ber om ett lägre pris. På vissa marknader kan prisdiskussion vara väntad; i andra butiker gäller fasta priser. Utgå inte från att man alltid ska pruta bara för att samtalet sker på swahili.

En mindre direkt fråga är Unaweza kupunguza bei?, ”Kan du sänka priset?”. Den ger säljaren möjlighet att svara utan att du formulerar dig som en order.

Säg vilket plagg du menar

Ord som nguo och kofia är bredare än en enda svensk motsvarighet. Peka gärna på varan och använd hii, hili eller hivi. Om du är osäker på ett klädord är en tydlig hänvisning till plagget ofta bättre än att försöka gissa en alltför specifik översättning.

Fördjupning – när grunderna sitter

Du kan hoppa över det här avsnittet vid första läsningen. Det förklarar några mönster som gör skillnad när du vill säga mer än vilken vara du söker.

Att ta på sig och att ha på sig

Verbet kuvaa kan handla om att ta på sig ett plagg eller om klädsel, beroende på formen och sammanhanget. Lägg särskilt märke till dessa meningar:

  • Anavaa shati. — Han eller hon tar på sig en skjorta.
  • Amevaa shati. — Han eller hon har en skjorta på sig.
  • Alivaa shati jeupe jana. — Han eller hon hade en vit skjorta på sig i går.

-Me- markerar här ett avslutat skeende med ett resultat som gäller nu. Det kallas ofta perfekt, en form som kopplar något som har hänt till den aktuella situationen. I amevaa har personen tagit på sig skjortan och har den nu på sig. Därför är den naturliga svenska översättningen ofta ”har på sig”, inte ”har burit”.

-Li- i alivaa placerar handlingen i dåtid. Om du senare behöver skilja noga mellan själva påklädningen och ett pågående tillstånd i det förflutna kommer du att möta längre verbkonstruktioner. För det här ämnet räcker det att känna igen skillnaden mellan anavaa, amevaa och alivaa i tydliga sammanhang.

Material och tillhörighet

Samma slags koppling som i bei ya används när du anger material eller vem ett plagg tillhör, men formen ändras efter det första substantivet:

Swahili Svenska Kommentar
shati la pamba en bomullsskjorta La hör ihop med shati.
mashati ya pamba bomullsskjortor Flertalet ger ya.
viatu vya ngozi läderskor Vya hör ihop med viatu.
kofia ya mtoto barnets hatt Ya hör ihop med kofia, inte med barnet.

Svenskan bygger ofta ett enda ord, som ”bomullsskjorta” och ”läderskor”. Swahili använder här flera ord. Försök därför inte alltid skapa ett sammansatt ord bara för att den svenska benämningen är sammansatt.

Fler sätt att ange antal

Kiatu är en sko och viatu är skor. Vill du uttryckligen säga ett par kan du använda jozi moja ya viatu, ”ett par skor”. Viatu viwili betyder däremot ”två skor”. De kan förstås utgöra ett par, men orden säger i sig bara hur många enskilda skor det är.

Även ”hur många” kan anpassas till substantivklassen. Viatu vingapi? betyder ”Hur många skor?”. Jämför det med Bei ni ngapi?, ”Vad är priset?”. Det är inte samma fråga: den första gäller antalet skor, den andra beloppet. Lär dig prisfrågan som en hel fras först och ta därefter upp klassformerna för räkneord.

Kortare svar när varan redan är känd

I ett samtal behöver du inte upprepa hela meningen varje gång. När någon visar en skjorta kan Hili ni zuri, ”Den här är fin”, räcka. Om samtalet gäller skor kan Hivi ni vizuri, ”De här är fina”, vara motsvarande svar.

Att substantivet inte sägs högt betyder alltså inte att klassystemet försvinner. Formen visar fortfarande vad du syftar på. Detta är en bra anledning att öva korta svar först när du vet vilken klass det aktuella plagget tillhör.

Tips för egen övning

  1. Gör tre små etiketter till din garderob. Skriv shati hili, suruali hii och viatu hivi. Lägg sedan till en beskrivning: shati jeupe, suruali nzuri, viatu vizuri. Säg fraserna högt medan du pekar på rätt plagg. Då tränar du både betydelse och klassform utan en lång lista med klassnummer.

  2. Spela upp ett köp med fyra repliker. Börja med Ninatafuta shati, fråga Bei ya shati hili ni ngapi?, ge ett påhittat pris och avsluta med Nitanunua shati hili eller Asante, sitanunua leo. Byt sedan skjortan mot skor och kontrollera att hili ändras till hivi. Försök först utan stöd och jämför efteråt med exemplen.

  3. Beskriv dagens klädsel. Använd Nimevaa…, ”Jag har … på mig”, och fyll på med ett plagg och en färg. Växla mellan ett entalsord och ett flertalsord. Målet är inte att lära sig många ovanliga plagg, utan att kunna använda samma få ord med rätt småord runt omkring.

Relaterade begrepp

  • Böjning av beskrivande ord: Adjektivens anpassning till substantivklasser hjälper dig förstå skillnaden mellan zuri, kizuri och vizuri.
  • Att peka ut en vara: Demonstrativa ord utvecklar former som hili, hii och hivi och visar hur du talar om saker längre bort.
  • Tillstånd som gäller nu: Perfekt med -me- förklarar mönstret bakom amevaa och andra uttryck för något som redan har hänt.
  • Samlad överblick: Swahilins grammatik ger fler ingångar till substantivklasser, frågor och räkneord.

Fler A1-begrepp