Sammansatta meningar på polska

I korthet

På polska kan du knyta ihop flera satser med że (att), który (som), kiedy (när), żeby (för att) och chociaż (fastän). En bisats, alltså en sats som ingår som en del av en större mening, skiljs normalt från huvudsatsen med komma. Który böjs efter ordet det syftar på och efter sin uppgift i bisatsen; żeby följs ofta av verbets grundform när samma person utför båda handlingarna.

Översikt

En sats uttrycker vanligtvis en handling eller ett tillstånd: Pada deszcz betyder ”Det regnar”. En sammansatt mening innehåller mer än en sats. Satserna kan vara jämställda, som i Pada deszcz i wieje wiatr – ”Det regnar och blåser”. Här ska vi framför allt titta på meningar med en huvudsats, den självständiga delen, och en bisats, som ger information om exempelvis vad någon vet, vilken person man menar eller när något händer.

Detta blir särskilt viktigt på B1-nivå. Du behöver inte längre rada upp korta meningar, utan kan förklara samband: Wiem, że masz rację – ”Jag vet att du har rätt”. Du kan också precisera vem du talar om eller varför du gör något. De fem orden i den här artikeln täcker många sådana vardagssituationer, men de fungerar inte grammatiskt på samma sätt.

För en svenskspråkig känns betydelserna ofta bekanta. Skillnaderna ligger främst i böjningen, kommateringen och vissa verbformer. Svenskans ”som” ändrar aldrig form, medan polskans który gör det. Och även där svenska vanligen skriver utan komma kräver polskan ofta ett.

Så fungerar det

Välj ord efter sambandet

En bisatsinledare är ett ord som visar hur bisatsen hänger ihop med resten av meningen. Börja med att avgöra vad du vill lägga till: ett påstående, en beskrivning, en tidpunkt, ett syfte eller en motförväntan.

Polska	Svensk motsvarighet	Vad ordet gör
że	att	Introducerar innehållet i något man vet, säger eller tror.
który	som, vilken	Beskriver en person eller sak som redan nämnts.
kiedy	när	Anger en tidpunkt eller inleder en fråga om tid.
żeby	för att, att	Anger ett syfte eller något man önskar ska hända.
chociaż	fastän, även om	Visar att något gäller trots en omständighet.

Że, kiedy, żeby och chociaż böjs inte. Który är däremot ett relativt pronomen, ett ord som syftar tillbaka på en person eller sak och samtidigt har en uppgift i bisatsen.

Że: vad någon vet, säger eller tror

Använd że för att lägga till ett påstående efter exempelvis wiedzieć (veta), myśleć (tro, tänka) eller mówić (säga):

• Wiem, że masz rację. – Jag vet att du har rätt.
• Myślę, że ten sklep jest jeszcze otwarty. – Jag tror att den här affären fortfarande är öppen.
• Anna mówi, że nie ma czasu. – Anna säger att hon inte har tid.

I svenska kan du säga ”Jag tror affären är öppen” utan ”att”. Gör inte samma sak på polska: i den här typen av mening ska że normalt stå kvar.

Efter że använder du en vanlig verbform som passar tid och betydelse. Ett påstående i en bisats behöver inte stå i dåtid bara för att huvudsatsen gör det:

• Powiedziała, że mieszka w Krakowie. – Hon sa att hon bor i Kraków.

Här kan boendet fortfarande gälla. Polskan har ingen allmän regel om att automatiskt flytta bisatsens verb till dåtid vid återgivning av vad någon har sagt.

Który: vem eller vad menar du?

En relativ bisats, alltså en beskrivande sats knuten till ett tidigare ord, låter dig precisera en person eller sak:

• Mężczyzna, który tu mieszka, jest lekarzem. – Mannen som bor här är läkare.
• Książka, którą czytam, jest ciekawa. – Boken som jag läser är intressant.

Mężczyzna, który tu mieszka betyder ”mannen som bor här”, men är ensamt en beskrivande fras, inte en fullständig mening med en självständig huvudsats. Tillägget jest lekarzem gör exemplet komplett.

För att välja rätt form behöver du två saker:

1. Genus och numerus, alltså ordets grammatiska kön och om det gäller en eller flera. Dessa hämtas från ordet som pronomenet syftar på.
2. Kasus, alltså böjningsformen som markerar ordets uppgift. Detta bestäms av vad pronomenet gör inne i bisatsen, inte av formen på ordet i huvudsatsen.

Ett subjekt är den som gör något eller som något sägs om. I który tu mieszka är mannen subjekt: han bor här. Ett direkt objekt är den eller det som handlingen riktas mot. I którą czytam är boken objekt: jag läser den.

Jämför samma person i olika roller:

• To jest kolega, który pracuje w banku. – Det här är en kollega som arbetar på bank.
• To jest kolega, którego znam z pracy. – Det här är en kollega som jag känner från jobbet.
• To jest kolega, któremu pomagam. – Det här är en kollega som jag hjälper.
• To jest kolega, z którym pracuję. – Det här är en kollega som jag arbetar med.

Svenskans ”som” döljer dessa skillnader. Polska znać (känna) kräver en objektsform, pomagać (hjälpa) kräver dativ och z i betydelsen ”med” kräver instrumentalis. Lär dig därför vanliga verb och prepositioner tillsammans med den form de styr. En preposition är ett ord som ”med”, ”till” eller ”om”, som visar ett samband.

Böjning av który

I tabellen betyder maskulinum, femininum och neutrum de tre grammatiska könen i singular, alltså ental. I plural, alltså flertal, skiljer polskan mellan grupper som innehåller manliga personer och övriga grupper. Exempelvis hör koledzy (manliga kollegor) till den första pluralgruppen och kobiety (kvinnor), dzieci (barn) och książki (böcker) till den andra.

Kasus och typisk uppgift	Maskulinum	Femininum	Neutrum	Plural: manliga personer	Övrig plural
Nominativ: subjekt	który	która	które	którzy	które
Genitiv: bland annat efter vissa verb och prepositioner	którego	której	którego	których	których
Dativ: bland annat mottagare eller efter verb som ”hjälpa”	któremu	której	któremu	którym	którym
Ackusativ: direkt objekt	którego / który	którą	które	których	które
Instrumentalis: bland annat efter ”med”	którym	którą	którym	którymi	którymi
Lokativ: bland annat efter ”om”	którym	której	którym	których	których

Ackusativ i maskulinum beror på vilken typ av ord pronomenet syftar på: którego för personer och djur, który för vanliga sakord. Därför får du pies, którego widzę – ”hunden som jag ser”, men telefon, który kupiłem – ”telefonen som jag köpte”. Tabellen visar de sex kasusformer som används för który i relativa bisatser; vokativ, tilltalskasuset, används inte här.

Samma form kan alltså ha flera uppgifter. Försök inte översätta której isolerat; se till hela satsen och det verb eller den preposition som bestämmer formen.

Kiedy: när något händer

Kiedy kan både vara ett frågeord och inleda en bisats:

• Kiedy przyjdziesz? – När kommer du?
• Nie wiem, kiedy przyjdziesz. – Jag vet inte när du kommer.
• Kiedy przyjdziesz, zrobimy kolację. – När du kommer lagar vi middag.

Det första exemplet är en självständig fråga, inte en sammansatt mening. Det andra innehåller en indirekt fråga, alltså en fråga inbyggd i en annan mening. Det tredje har en tidsbisats som anger när middagen ska lagas.

Svenska kan uttrycka framtid med nutidsformen ”kommer” efter ”när”. Polskan kan här ha en tydlig framtidsform: przyjdziesz. Formen beror också på aspekt, verbets sätt att presentera handlingen som ett förlopp eller som en avgränsad helhet. Jämför:

• Kiedy wracałem do domu, padał deszcz. – När jag var på väg hem regnade det.
• Kiedy wróciłem do domu, zadzwoniłem do mamy. – När jag hade kommit hem ringde jag mamma.

I det första fallet pågår hemfärden; i det andra är hemkomsten uppnådd. Välj inte verbform enbart genom att översätta det svenska ordet ”när”.

Żeby: syfte och önskat resultat

Med żeby anger du ofta varför någon gör något:

• Uczę się, żeby zdać egzamin. – Jag pluggar för att klara provet.
• Wyszłam wcześniej, żeby zdążyć na pociąg. – Jag gick tidigare för att hinna med tåget.

När samma person utför båda handlingarna passar ofta infinitiv, verbets grundform, som svenska ”klara” eller ”hinna”: zdać, zdążyć. Här är det jag som både pluggar och ska klara provet.

När olika personer utför handlingarna använder du i stället en form som ser ut som dåtid, tillsammans med żeby:

• Otwieram okno, żeby dzieci miały świeże powietrze. – Jag öppnar fönstret för att barnen ska få frisk luft.
• Zostawiłam klucz, żeby sąsiad mógł wejść. – Jag lämnade nyckeln så att grannen skulle kunna komma in.

Former som miały och mógł betyder här inte att det önskade resultatet redan inträffade i det förflutna. Det är konstruktionen med żeby som ger dem betydelsen ”ska/skulle”. Formen visar bland annat kön och antal.

Vid ”jag”, ”du”, ”vi” och ”ni” fogas personändelsen vanligen till żeby: żebym, żebyś, żebyśmy, żebyście. För ”han”, ”hon”, ”det” och ”de” används żeby utan sådan ändelse:

• Chcę, żebyś przyszła wcześniej. – Jag vill att du kommer tidigare. Till en kvinna.
• Chcę, żebyś przyszedł wcześniej. – Jag vill att du kommer tidigare. Till en man.
• Powiedział, żebym poczekała. – Han sa åt mig att vänta. Talaren är en kvinna.
• Chce, żebyśmy przyszli jutro. – Han eller hon vill att vi kommer i morgon. Gruppen innehåller manliga personer.

Żeby används alltså inte bara för syfte utan också efter ord som uttrycker önskan eller uppmaning. Skillnaden mot że är viktig: Wiem, że przyjdziesz betyder ”Jag vet att du kommer”, medan Chcę, żebyś przyszedł betyder ”Jag vill att du kommer”. Det ena återger ett påstående, det andra något önskat.

Chociaż: trots en omständighet

Chociaż inleder en medgivande bisats, alltså en sats som nämner något som skulle kunna tala emot huvudsatsen:

• Chociaż pada deszcz, idziemy na spacer. – Fastän det regnar går vi på promenad.
• Idziemy na spacer, chociaż pada deszcz. – Vi går på promenad fastän det regnar.
• Chociaż byłem zmęczony, skończyłem raport. – Fastän jag var trött gjorde jag klart rapporten.

Det är samma motförväntan oavsett vilken sats som kommer först. Svenska ”även om” kan både syfta på ett faktiskt förhållande och på ett tänkt villkor. För ett tydligt hypotetiskt ”även om det skulle regna” använder polskan ofta en annan konstruktion, exempelvis nawet jeśli eller nawet gdyby. Behandla därför inte chociaż som en automatisk översättning av alla svenska ”även om”.

Ordföljd och kommatecken

Polskan har ingen direkt motsvarighet till svenskans särskilda placering av ”inte” i bisatser: ”hon kommer inte” men ”att hon inte kommer”. På polska står nie normalt före det verb det nekar, både i huvudsats och bisats:

• Anna nie przyjdzie. – Anna kommer inte.
• Wiem, że Anna nie przyjdzie. – Jag vet att Anna inte kommer.

Polskans ordföljd är relativt rörlig. Börja ändå gärna med bisatsinledaren, sedan personen eller saken om den behöver nämnas, och därefter verbet. När en tidsbisats står först behövs ingen svenskliknande omvänd ordföljd i huvudsatsen: Kiedy wrócę, zadzwonię betyder ”När jag kommer tillbaka ringer jag”.

Skriv komma vid gränsen mellan huvud- och bisats. Om bisatsen står först kommer kommat efter hela bisatsen. Om en relativ bisats skjuts in mitt i huvudsatsen ska den avgränsas på båda sidor:

• Kobieta, która siedzi przy oknie, jest moją siostrą. – Kvinnan som sitter vid fönstret är min syster.

Det gäller också beskrivningar som är nödvändiga för att förstå vem man menar. Svenskans möjlighet att skriva sådana bisatser utan komma ska alltså inte överföras till polskan.

Exempel i sammanhang

Här är hela meningar som kan användas när du planerar vardagen, pratar om jobbet eller berättar om något som hänt.

Polska	Svenska	Att lägga märke till
Wiem, że masz rację.	Jag vet att du har rätt.	Ett påstående efter ”veta”.
Myślę, że jutro będzie cieplej.	Jag tror att det blir varmare i morgon.	Framtid i bisatsen.
Mężczyzna, który tu mieszka, jest lekarzem.	Mannen som bor här är läkare.	Pronomenet är subjekt i beskrivningen.
Książka, którą mi poleciłaś, bardzo mi się podoba.	Jag tycker mycket om boken som du rekommenderade mig.	Boken är objekt i bisatsen; ”du” är en kvinna.
To są ludzie, którym ufam.	Det här är människor som jag litar på.	Verbet ”lita på” kräver dativ.
To jest sąsiadka, z którą często rozmawiam.	Det här är grannkvinnan som jag ofta pratar med.	Prepositionen står före pronomenet.
Kiedy przyjdziesz, zrobimy kolację.	När du kommer lagar vi middag.	Kommat står efter den inledande tidsbisatsen.
Nie wiem, kiedy zaczyna się spotkanie.	Jag vet inte när mötet börjar.	En inbyggd fråga; inget frågetecken behövs.
Kiedy mieszkałam w Warszawie, często jeździłam tramwajem.	När jag bodde i Warszawa åkte jag ofta spårvagn.	En kvinna berättar om en tidigare vana.
Uczę się, żeby zdać egzamin.	Jag pluggar för att klara provet.	Samma person gör båda sakerna.
Mówię wolniej, żeby wszyscy mnie rozumieli.	Jag talar långsammare för att alla ska förstå mig.	Syftet gäller andra personer.
Chcę, żebyś wysłał mi adres.	Jag vill att du skickar mig adressen.	Önskan, inte ett konstaterande; till en man.
Chociaż jest późno, sklep jest jeszcze otwarty.	Fastän det är sent är affären fortfarande öppen.	Något gäller trots en motverkande omständighet.
Poszliśmy na spacer, chociaż było zimno.	Vi gick på promenad fastän det var kallt.	Bisatsen kan komma sist.

Vanliga misstag

1. Att utelämna że som svenskans ”att”

• Fel: Myślę, masz rację.
• Rätt: Myślę, że masz rację. – Jag tror att du har rätt.

I svenska är ”Jag tror du har rätt” naturligt. På polska behöver bisatsen här sin inledare. Ett komma ensamt ersätter inte że.

2. Att alltid använda grundformen który

• Fel: Książka, który czytam, jest ciekawa.
• Rätt: Książka, którą czytam, jest ciekawa. – Boken som jag läser är intressant.

Książka är feminint och singular. Inne i bisatsen är boken dessutom direkt objekt till ”läser”, så formen måste vara którą. Kontrollera både ordet som beskrivs och uppgiften inne i bisatsen.

3. Att sätta prepositionen sist som på svenska

• Fel: To jest kolega, który pracuję z.
• Rätt: To jest kolega, z którym pracuję. – Det här är en kollega som jag arbetar med.

Svenska lämnar ofta ”med” sist i bisatsen. På polska står z framför pronomenet och styr formen którym. Samma princip gäller exempelvis o której – ”som … om”, när ordet som beskrivs är feminint.

4. Att använda że för ett önskat resultat

• Fel: Chcę, że przyjdziesz jutro.
• Rätt: Chcę, żebyś przyszedł jutro. – Jag vill att du kommer i morgon. Till en man.

Efter en önskan om någon annans handling behövs här żeby med personändelse och rätt verbform. Om du vill uttrycka din egen avsikt blir det enklare: Chcę przyjść jutro – ”Jag vill komma i morgon”.

5. Att använda infinitiv när olika personer handlar

• Fel: Otwieram okno, żeby dzieci mieć świeże powietrze.
• Rätt: Otwieram okno, żeby dzieci miały świeże powietrze. – Jag öppnar fönstret för att barnen ska få frisk luft.

Det är jag som öppnar men barnen som ska få luft. Därför kan mieć, ”ha”, inte stå i grundform i den här konstruktionen.

6. Att glömma det andra kommatecknet

• Fel: Kobieta, która siedzi przy oknie jest moją siostrą.
• Rätt: Kobieta, która siedzi przy oknie, jest moją siostrą. – Kvinnan som sitter vid fönstret är min syster.

Huvudsatsen är Kobieta jest moją siostrą. Den inskjutna beskrivningen avgränsas med komma både före och efter. Läs först meningen utan beskrivningen om du är osäker på var den slutar.

Bra att veta om användningen

De fem inledarna är vanliga i både tal och skrift. Żeby är helt naturligt i vardagligt språk och inte fel i skriven text. Aby har ofta en mer formell ton och kan användas i motsvarande syftes- och önskekonstruktioner: Proszę, abyś wysłał dokumenty – ”Jag ber dig att skicka dokumenten”. By förekommer också i sådana konstruktioner, särskilt i skrift.

Som tidsinledare ligger gdy ofta nära kiedy: Gdy wrócę, zadzwonię – ”När jag kommer tillbaka ringer jag”. Men i en direkt fråga om tid är Kiedy wrócisz? – ”När kommer du tillbaka?” det vanliga valet. Byt inte ut frågeordet mekaniskt.

Choć är en vanlig kortare motsvarighet till chociaż: Choć jest zimno, idziemy na spacer – ”Fastän det är kallt går vi på promenad”. I formell text kan även mimo że användas: Mimo że jest zimno, idziemy na spacer – ”Trots att det är kallt går vi på promenad”. Det är en sammanhållen inledare; kommat står normalt före mimo że, inte mellan de två orden.

Polska utelämnar ofta ord som betyder ”jag”, ”du” och ”vi” när verbformen redan visar personen. Wiem, że masz rację behöver därför varken ja eller ty. Lägg till sådana ord när du behöver kontrast eller tydlighet, inte för att varje svensk sats har ett uttryckligt subjekt.

Fördjupning

Skilj på frågans innehåll och ett påstående

Że betyder ”att”, inte ”om” i en ja-eller-nej-fråga. Där används czy:

• Wiem, że sklep jest otwarty. – Jag vet att affären är öppen.
• Nie wiem, czy sklep jest otwarty. – Jag vet inte om affären är öppen.
• Nie wiem, kiedy sklep jest otwarty. – Jag vet inte när affären är öppen.

De tre meningarna har olika innehåll: ett känt faktum, osäkerhet om svaret är ja eller nej, respektive osäkerhet om tiden. Svenskans ”om” kan dessutom betyda ett villkor, som ”om det regnar”. Den betydelsen ska inte automatiskt översättas med czy.

Även samma person kan nämnas med żeby och personändelse

Regeln ”samma person → infinitiv” är en användbar startpunkt för syfte, inte ett förbud mot andra mönster. En konstruktion med uttryckt person kan lyfta fram vem resultatet gäller:

• Zapiszę to, żebym nie zapomniała. – Jag skriver upp det så att jag inte glömmer. Talaren är en kvinna.

Här är det samma person som skriver och riskerar att glömma. Formen żebym gör personen tydlig. Lägg också märke till att negationen står i själva bisatsen: nie zapomniała.

Aspekt efter żeby påverkar innebörden

Även efter żeby spelar verbets aspekt roll. Perfektiv aspekt presenterar handlingen som en avgränsad helhet eller ett uppnått resultat; imperfektiv aspekt presenterar den som ett förlopp, en vana eller en upprepad handling.

• Proszę, żebyś zamknął okno. – Jag ber dig att stänga fönstret.
• Proszę, żebyś zamykał okno przed wyjściem. – Jag ber dig att stänga fönstret innan du går, som rutin.

Båda exemplen riktar sig till en man. Skillnaden ligger i en enskild avslutad handling respektive ett önskat återkommande beteende. Att verbformen liknar dåtid innebär fortfarande inte att begäran gäller det förflutna.

Ägande i relativa bisatser

Svenskans ”vars” motsvaras ofta av genitivformen av który. Formen följer den som äger, inte det ägda:

• To jest koleżanka, której syn studiuje w Gdańsku. – Det här är en kollega vars son studerar i Gdańsk.
• To jest kolega, którego córka mieszka w Szwecji. – Det här är en kollega vars dotter bor i Sverige.

I det första exemplet är ägaren en kvinna, alltså której, även om syn betyder ”son”. I det andra är ägaren en man, alltså którego, även om det ägda är en dotter. Placera pronomenet nära det ord det syftar på så att läsaren lätt ser sambandet.

Flera bisatser kan byggas ihop

När du är trygg med en bisats kan du låta en bisats innehålla en annan:

• Wiem, że książka, którą mi poleciłaś, jest dostępna w bibliotece. – Jag vet att boken som du rekommenderade mig finns på biblioteket.

Börja med Wiem – ”Jag vet”. Innehållet är att boken finns på biblioteket. Inuti detta innehåll finns beskrivningen ”som du rekommenderade mig”. Kommatecknen visar var beskrivningen börjar och slutar.

Långa meningar är inte automatiskt bättre polska. I ett meddelande är två kortare meningar ofta lättare att läsa: Poleciłaś mi tę książkę. Wiem, że jest dostępna w bibliotece. – ”Du rekommenderade den här boken till mig. Jag vet att den finns på biblioteket.” Använd fler satsnivåer när de gör sambandet tydligare, inte bara för att du kan.

Tips för att öva

1. Utgå från en verklig vardagssituation och byt sambandet. Skriv en mening om vad du vet med że, en om när du gör något med kiedy, en om syftet med żeby och en om något du gör trots ett hinder med chociaż. Kontrollera att varje mening verkligen uttrycker det tänkta sambandet och har rätt komma.
2. Öva samma person i flera roller. Börja med ”en kollega som arbetar här”, fortsätt med ”en kollega som jag känner”, ”en kollega som jag hjälper” och ”en kollega som jag arbetar med”. Skriv który, którego, któremu, z którym. Gör sedan om övningen med en kvinnlig kollega: która, którą, której, z którą. Då tränar du betydelse och böjning tillsammans.
3. Dela upp och bygg ihop. Ta en polsk mening med en inskjuten relativ bisats och läs först bara huvudsatsen. Lägg sedan tillbaka beskrivningen och markera dess båda gränser. Gör motsvarande övning med syfte: skriv först ”Jag pluggar för att klara provet” och sedan ”Jag hjälper dig att plugga för att du ska klara provet”, där resultatet gäller en annan person.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Reflexiva verb – verb med bland annat się, som du möter i uczę się och zaczyna się.
• Fördjupa böjningen: Relativa pronomen – fler detaljer om formerna som motsvarar ”som” och ”vars”.
• Nästa steg: Indirekt anföring – hur du återger vad någon har sagt, frågat eller bett om.
• Vidare läsning: Meningar med flera satsnivåer – hur du håller längre meningar tydliga när flera bisatser ingår.