Tal och tid på norska

I korthet

Norska tal byggs normalt med tiotalet först: tjueen betyder tjugoett och trettifem betyder trettiofem. Klockslag uttrycks med klokka: Klokka er tre betyder ”Klockan är tre”, och halv fire är halv fyra, precis som på svenska. Datum använder ordningstal, alltså tal som anger plats i en följd: den første mai betyder ”den första maj”. Veckodagar och månader skrivs med liten bokstav.

Översikt

Tal och tidsuttryck hör till grunderna på A1-nivå. Du behöver dem för att fråga vad något kostar, förstå en avgångstid, boka ett möte eller säga när du fyller år. Här behandlas norskt bokmål. Norskt talspråk varierar mycket, men formerna i grundavsnittet fungerar som en stabil utgångspunkt.

För dig som kan svenska är mycket välbekant. Norskan skiljer också mellan tre och tredje, använder nästa timme efter halv och har liknande namn på månaderna. Det är därför lätt att förstå huvuddragen utan att först lära sig ett helt nytt system.

Just likheterna kan dock lura dig. Svenska ”sju”, ”tjugo” och ”åttio” motsvaras av sju, tjue och åtti, medan torsdag heter torsdag men lördag heter lørdag. Skillnaderna blir särskilt viktiga när du själv skriver eller säger talen. Lär därför in norska former som hela ord och uttryck, inte genom att byta ut en svensk bokstav här och där.

Så fungerar det

Grundtal från 0 till 20

Grundtal är tal som anger antal: hur många personer, kronor eller minuter det handlar om. De norska orden heter grunntall, men du behöver främst känna igen formerna.

Tal	Norska
0	null
1	en / ett
2	to
3	tre
4	fire
5	fem
6	seks
7	sju
8	åtte
9	ni
10	ti
11	elleve
12	tolv
13	tretten
14	fjorten
15	femten
16	seksten
17	sytten
18	atten
19	nitten
20	tjue

Lägg lite extra tid på elleve, sytten, atten och nitten. Svenska ”elva” och ”sjutton” räcker ofta för förståelsen, men är inte de norska skrivformerna.

När du räknar högt används vanligen en för ett. Framför ett substantiv, ett ord för en person, sak eller företeelse, väljer du form efter ordets grammatiska kön: en stol = en stol, ett bord = ett bord. Framför kvinnliga ord kan också ei användas: ei bok = en bok. Bokmål tillåter även en bok.

Skillnaden mellan et och ett är användbar. Et bord betyder ”ett bord” utan särskild betoning på antalet. Ett bord betonar att det är just ett bord, inte två. På motsvarande sätt kan én tydliggöra antalet en: én stol = en enda stol. Du behöver inte accenttecknet när sammanhanget redan är tydligt.

Tiotal och sammansatta tal upp till 100

Tal	Norska
20	tjue
30	tretti
40	førti
50	femti
60	seksti
70	sytti
80	åtti
90	nitti
100	hundre

Mellan tiotalen lägger du till entalet direkt. Orden skrivs ihop, utan ett motsvarande ”och”. Det gör att du med tabellerna ovan kan bilda alla grundtal från 0 till 100.

Tal	Norska	Svenska
21	tjueen	tjugoett
22	tjueto	tjugotvå
28	tjueåtte	tjugoåtta
34	trettifire	trettiofyra
47	førtisju	fyrtiosju
56	femtiseks	femtiosex
63	sekstitre	sextiotre
79	syttini	sjuttionio
85	åttifem	åttiofem
99	nittini	nittionio

Tjueen kroner betyder tjugoen kronor. Norska använder alltså en i detta uttryck, där svenskan ofta säger ”tjugoen” framför ”kronor” men ”tjugoett” när talet står ensamt. Försök lära in både själva talet och några vanliga kombinationer: tjueen kroner, trettifem minutter, førti år = tjugoen kronor, trettiofem minuter, fyrtio år.

Ordningstal: första, andra, tredje

Ordningstal anger placering eller ordningsföljd, inte antal. Skillnaden mellan tre och tredje är därför densamma som mellan svenska ”tre” och ”tredje”. De används bland annat för datum, våningsplan och placeringar.

Placering	Norska	Svenska
1	første	första
2	andre / annen	andra
3	tredje	tredje
4	fjerde	fjärde
5	femte	femte
6	sjette	sjätte
7	sjuende	sjunde
8	åttende	åttonde
9	niende	nionde
10	tiende	tionde
11	ellevte	elfte
12	tolvte	tolfte
13	trettende	trettonde
14	fjortende	fjortonde
15	femtende	femtonde
16	sekstende	sextonde
17	syttende	sjuttonde
18	attende	artonde
19	nittende	nittonde
20	tjuende	tjugonde
30	trettiende	trettionde
40	førtiende	fyrtionde
50	femtiende	femtionde
60	sekstiende	sextionde
70	syttiende	sjuttionde
80	åttiende	åttionde
90	nittiende	nittionde
100	hundrede	hundrade

Vid sammansatta tal får den sista delen ordningstalsform: tjueførste = tjugoförsta, tjueandre = tjugoandra och trettiførste = trettioförsta. Det heter alltså inte tjuende første när du menar den 21:a.

Andre och annen är båda möjliga för ”andra”. För en enkel grundmodell kan du använda den andre: den andre dagen = den andra dagen. Du möter även den annen dagen med samma betydelse. Andra användningar av dessa ord tas upp längre ned.

När ett ordningstal skrivs med siffror sätter du punkt efter siffran: 1., 2., 21.. 3. etasje betyder tredje våningen. Punkten fyller samma funktion som svenskans ändelse i ”3:e”.

Klockan: timmar, halvtimmar och minuter

Två vanliga frågor är Hva er klokka? och Hvor mye er klokka? Båda betyder ”Vad är klockan?” Svaret börjar ofta med Klokka er …. För en planerad tid säger du i stället exempelvis Vi møtes klokka tre = vi träffas klockan tre.

De viktigaste uttrycken ligger nära svenskan:

Norska	Svenska	Tid
Klokka er tre.	Klockan är tre.	03.00 eller 15.00
Klokka er kvart over tre.	Klockan är kvart över tre.	03.15 eller 15.15
Klokka er halv fire.	Klockan är halv fyra.	03.30 eller 15.30
Klokka er kvart på fire.	Klockan är kvart i fyra.	03.45 eller 15.45
Klokka er ti over tre.	Klockan är tio över tre.	03.10 eller 15.10
Klokka er ti på fire.	Klockan är tio i fyra.	03.50 eller 15.50

Over används efter en hel timme, och på före nästa hela timme. Det senare är en viktig skillnad: svenskt ”kvart i fyra” blir kvart på fire, inte en ordagrann överföring med i.

Precis som på svenska syftar halv på den kommande timmen. Halv fire är därför 3.30, inte 4.30. Du kan också ange minuter runt halvtimmen: fem på halv fire = fem i halv fyra, alltså 3.25; fem over halv fire = fem över halv fyra, alltså 3.35.

I tidtabeller och andra situationer där exakthet är viktig används ofta 24-timmarsformat. Klokka femten tretti är 15.30. I vardagligt tal är halv fire naturligt om det redan framgår att det gäller eftermiddagen. Vid behov kan du lägga till om morgenen = på morgonen eller om ettermiddagen = på eftermiddagen.

Veckodagar

Norska	Svenska
mandag	måndag
tirsdag	tisdag
onsdag	onsdag
torsdag	torsdag
fredag	fredag
lørdag	lördag
søndag	söndag

För en viss dag används ofta på: på mandag = på måndag. Sammanhanget visar vilken måndag som avses. Om det behövs större tydlighet kan du säga neste mandag = nästa måndag eller forrige mandag = förra måndagen.

För en vana finns på mandager och hver mandag, båda ungefär ”på måndagar” eller ”varje måndag”. Jämför Vi møtes på mandag = vi träffas på måndag med Vi møtes hver mandag = vi träffas varje måndag. Formen mandager är plural, alltså en form som anger flera måndagar.

Månader och datum

Norska	Svenska
januar	januari
februar	februari
mars	mars
april	april
mai	maj
juni	juni
juli	juli
august	augusti
september	september
oktober	oktober
november	november
desember	december

Med månader använder du i: i januar = i januari, i august = i augusti. Lägg märke till att norskan saknar svenskans sista i i januar, februar och august.

När du säger dagens datum är Det er den første mai en naturlig form: ”Det är den första maj.” En kort fråga är Hvilken dato er det i dag? = vilket datum är det i dag?

I skrift motsvaras den første mai av 1. mai. En bokning kan anges som Møtet er 21. juni = mötet är den 21 juni. Det läses med ordningstal: tjueførste juni. Något norskt ord för ”av” ska inte läggas in mellan dagen och månaden.

Du kan skriva ett fullständigt datum som 21. juni 2026. Vid helt numeriska datum är 21.06.2026 en vanlig form, med dag före månad och år. Undvik att skriva bara två siffror för året när det kan skapa osäkerhet.

Årstider

Norska	Svenska
vår	vår
sommer	sommar
høst	höst
vinter	vinter

Om är vanligt när du talar om vad som brukar hända en viss årstid: om sommeren = på sommaren, om vinteren = på vintern. För en bestämd årstid används ofta i: i sommer = i sommar eller denna sommar, i vinter = i vinter eller denna vinter. Verbformen och sammanhanget visar om den årstiden ligger framför eller bakom oss.

En praktisk skillnad är alltså Vi bader om sommeren = vi badar på sommaren, som vana, och Vi skal reise i sommer = vi ska resa i sommar, som plan. Orden på, i och om är prepositioner: små ord som visar bland annat när något händer. Lär in dem tillsammans med uttrycket, inte som en enda svensk–norsk motsvarighet.

Exempel i sammanhang

Här möter du talen och tidsuttrycken i situationer där de behövs: inköp, arbete, resor och planering.

Norska	Svenska	Att lägga märke till
Det koster tjueen kroner.	Det kostar tjugoen kronor.	Tiotal och ental skrivs ihop.
Vi trenger to billetter.	Vi behöver två biljetter.	Grundtal anger antal.
Hun er trettifem år.	Hon är trettiofem år.	Ålder uttrycks med ett grundtal.
Jeg bor i tredje etasje.	Jag bor på tredje våningen.	Ordningstal anger våningsplan.
Det er den første mai.	Det är den första maj.	Dagen anges med ordningstal.
Vi møtes på mandag.	Vi träffas på måndag.	En viss veckodag.
Jeg jobber hver tirsdag.	Jag arbetar varje tisdag.	En återkommande dag.
Klokka er tre.	Klockan är tre.	Grundmönstret för klockslag.
Toget går klokka kvart på fire.	Tåget går kvart i fyra.	Kvarten räknas mot nästa timme.
Kan vi møtes klokka halv seks?	Kan vi träffas halv sex?	Halv sex är 5.30 eller 17.30.
Butikken åpner klokka ni.	Butiken öppnar klockan nio.	Tidpunkt utan extra preposition.
Jeg har ferie i juli.	Jag har semester i juli.	Månader kombineras med i.
Om vinteren går vi på ski.	På vintern åker vi skidor.	En vana under årstiden.
Vi skal besøke Bergen i høst.	Vi ska besöka Bergen i höst.	En bestämd kommande höst.

Vanliga misstag

1. Att använda den svenska formen för tjugo

• Fel: Det koster tjugoen kroner.
• Rätt: Det koster tjueen kroner.
• Förklaring: Norska har tjue, inte svenska ”tjugo”. Samma princip gäller alla tal från 21 till 29 i den moderna talordningen.

2. Att överföra svenskt ”i” till klockslag

• Fel: Klokka er kvart i fire.
• Rätt: Klokka er kvart på fire.
• Förklaring: Lär in kvart på som en hel kombination. Det betyder ”kvart i” när du anger tiden före nästa heltimme.

3. Att ange fel timme efter halv

• Fel för 15.30: Klokka er halv tre.
• Rätt för 15.30: Klokka er halv fire.
• Förklaring: Detta fungerar egentligen precis som på svenska, men felet uppstår lätt när du växlar mellan digital tid och tal. Börja med att identifiera nästa hela timme.

4. Att använda grundtal i ett uttalat datum

• Fel: Det er den en mai.
• Rätt: Det er den første mai.
• Förklaring: Dagen i månaden anges med ordningstal. I skrift visar punkten samma sak: 1. mai, inte bara 1 mai.

5. Att välja samma preposition för dagar och månader

• Fel: Vi reiser på juli.
• Rätt: Vi reiser i juli.
• Förklaring: Det heter på mandag men i juli. Svenska ”i juli” hjälper här; försök inte göra på till en allmän regel för alla tidsuttryck.

6. Att skriva kalenderord med stor bokstav

• Fel: Vi møtes på Mandag i Juni.
• Rätt: Vi møtes på mandag i juni.
• Förklaring: Veckodagar och månader har liten begynnelsebokstav på norska, som på svenska. Stor bokstav används förstås när ordet inleder en mening.

Bra att veta om användningen

Bokmål och talad norska

I bokmål finns flera tillåtna former. Utöver sju, tjue och tretti förekommer syv, tyve och tredve. Du kan därför höra olika talord från olika personer utan att någon räknar fel. Som nybörjare är det enklast att själv hålla sig till sju, tjue, tretti, men samtidigt kunna känna igen alternativen.

Även klokken används i stället för klokka: Klokken er tre betyder också ”Klockan är tre”. Det är inte en betydelseskillnad mellan två olika tidsangivelser. Båda formerna fungerar i bokmål.

Siffror när precisionen är viktig

Priser, tidtabeller och bokningar skrivs ofta med siffror. Kl. 08.15 betyder klockan 08.15; kl. är en förkortning av klokka eller klokken. I löpande text är både ord och siffror möjliga beroende på sammanhanget. I ett bokningsmeddelande är Vi møtes kl. 14.30 tydligare än en obestämd uppgift om att ses ”på eftermiddagen”.

Låt sammanhanget styra hur mycket du säger. Klokka tre räcker när båda vet att det gäller samma eftermiddag. Om ett missförstånd skulle göra att någon missar ett tåg, välj 24-timmarsformat eller precisera tiden.

Fördjupning: sådant du kan lära dig senare

Grundreglerna ovan räcker för vanliga A1-situationer. Följande mönster hjälper dig när du börjar lyssna på fler norska röster och läsa mer varierade texter.

Den äldre talordningen

Du kan höra entalet före tiotalet, med og mellan delarna: enogtyve = tjugoett och femogtredve = trettiofem. Det kallas ofta den gamla talordningen. Den används fortfarande av vissa talare, och den är värd att känna igen även om du själv väljer tjueen och trettifem.

För en svensktalande är detta en verklig skillnad i ordföljd: du hör först ”ett” och sedan ”tjugo”. Vänta därför tills hela talet är sagt innan du tolkar det. Använd den moderna ordningen i din egen grundträning; blanda inte systemen på måfå.

Årtal och större tal

Årtal kan läsas på olika sätt. 1998 kan exempelvis sägas nitten nittiåtte. 2026 kan sägas to tusen og tjueseks eller tjue tjueseks. Det är årtalets funktion som gör sådana grupperade läsningar möjliga; samma läsning behöver inte vara naturlig för ett pris eller ett antal.

För större vanliga antal möter du hundre = hundra och tusen = tusen. Mellan hundratalet och en återstående del under hundra används normalt og: hundre og fem = hundrafem, to hundre og tretti = tvåhundratrettio. Jämför med trettifem, där inget og behövs. Att grundtalen upp till 100 skrivs utan ”och” betyder alltså inte att ordet saknas i alla större tal.

Andra, en annan och varannan

Den andre dagen betyder ”den andra dagen” i en följd. En annen dag betyder däremot ”en annan dag”. Här fungerar den svenska skillnaden mellan ”andra” och ”annan” som en bra minnesregel, även om bokmål tillåter fler formvarianter i vissa konstruktioner.

Annenhver dag betyder ”varannan dag”, inte ”den andra dagen”. Uttrycken hör ihop till formen men beskriver olika saker: en placering, ett alternativ och ett återkommande intervall. Lär in dem med översättningen och en hel mening när du möter dem.

Tidpunkt, tidslängd och väntetid

Ett tal för minuter eller timmar säger inte ensamt vad tidsuppgiften betyder. Småorden runt talet avgör om du anger en tidpunkt, en tidslängd eller hur långt fram något ligger.

Norska	Svenska	Betydelse
Vi møtes klokka to.	Vi träffas klockan två.	En tidpunkt.
Vi møtes om to timer.	Vi träffas om två timmar.	Tid från nu till mötet.
Jeg ventet i to timer.	Jag väntade i två timmar.	Hur länge väntan varade.
Jeg kom for to timer siden.	Jag kom för två timmar sedan.	Tid bakåt från nu.
Jeg gjorde oppgaven på to timer.	Jag gjorde uppgiften på två timmar.	Tiden som krävdes för att bli klar.

Svenskan ger bra stöd för just dessa uttryck, men norska former som siden måste läras in. Fortsätt gärna med tidsuttryck när du kan säga klockslag och datum utan att tveka.

Tips för att öva

1. Koppla tal till riktiga mängder. Välj fem priser mellan 0 och 100 från en inköpslista och läs dem på norska. Skriv sedan talorden utan att titta i tabellen. Växla särskilt mellan svårhörda par som sytten och sytti, alltså sjutton och sjuttio.
2. Läs samma tid på två sätt. Skriv till exempel 15.15, 15.30 och 15.45. Säg först femten femten, femten tretti, femten førtifem, sedan kvart over tre, halv fire, kvart på fire. Det tränar sambandet mellan en tidtabell och ett vanligt samtal.
3. Beskriv din egen kalender. Skriv tre meningar: en om en bestämd veckodag, en om en återkommande aktivitet och en om en månad eller årstid. Lägg till ett datum med ordningstal. Kontrollera framför allt på, i och om, och att kalenderorden har liten bokstav.

Relaterade begrepp

• Ordningstal – fördjupa skillnaden mellan antal och placering samt hur ordningstal används i olika uttryck.
• Tidsuttryck – gå vidare till tidslängd, återkommande händelser och uttryck för dåtid och framtid.