Det er på norska – det finns och det är

I korthet

Norska det er används bland annat för att säga att något finns eller är närvarande: Det er en katt i hagen betyder ”Det finns en katt i trädgården”. Samma uttryck används för en och flera: Det er mange mennesker her betyder ”Det är många människor här”. I dåtid säger man det var, och i en fråga byter orden plats: Er det …?

Översikt

När du ska fråga efter en bank, beskriva vad som finns i ett rum eller berätta att det är många människor på en plats behöver du ofta det er. Konstruktionen kallas ibland existentiell: den talar om att något finns, förekommer eller är på en viss plats. Du möter den redan på A1-nivå, och den är användbar långt innan du kan särskilt mycket norsk grammatik.

För en svenskspråkig läsare ser uttrycket bekant ut. Ofta motsvarar det svenskans ”det är”, som i ”Det är många människor här”. Men ibland väljer svenskan hellre ”det finns”: ”Det finns en bank nära stationen.” På norska fungerar Det er en bank i nærheten av stasjonen bra. Att alltid översätta svenskt ”finns” med ett särskilt norskt verb är alltså inte nödvändigt.

Exemplen här är på bokmål. Börja med det er, det var, er det och det er ikke. Längre ner finns skillnader som blir viktiga senare, bland annat när det pekar på något bestämt och när ett annat verb ger en tydligare beskrivning.

Så fungerar det

1. Presentera något med det er

Grundmönstret är:

Det er + det som finns + eventuell plats.

• Det er en katt i hagen. — Det finns en katt i trädgården.
• Det er to stoler på kjøkkenet. — Det finns två stolar i köket.
• Det er kaffe på bordet. — Det finns kaffe på bordet.

Här fungerar det som ett formellt subjekt, alltså ett ord som fyller subjektets plats utan att syfta på en bestämd sak. Subjekt är den del av meningen som man normalt säger något om. I den här konstruktionen är den viktiga nya informationen i stället det som kommer efter er: en katt, två stolar eller kaffe.

Du behöver inte kunna termen för att använda uttrycket. Tänk helt enkelt: ”Nu berättar jag vad som finns där.”

Platsen kan också vara underförstådd:

• Er det kaffe? — Finns det kaffe?
• Ja, det er kaffe. — Ja, det finns kaffe.

2. Samma verbform för en och flera

Er är presens, verbformen för nutid, av være, ”vara”. Formen ändras inte efter hur många saker eller personer du talar om. Var är preteritum, formen som här berättar om dåtid.

Norska	Svenska	Förklaring
Det er en stol her.	Det finns en stol här.	En sak i nutid.
Det er tre stoler her.	Det finns tre stolar här.	Flera saker, fortfarande er.
Det var en stol her.	Det fanns en stol här.	En sak i dåtid.
Det var tre stoler her.	Det fanns tre stolar här.	Flera saker, fortfarande var.

Det är samma princip som i dagens svenska: vi säger både ”det är en stol” och ”det är tre stolar”. Du behöver ingen särskild pluralform, alltså form för flera.

3. En, ei, et – eller inget litet ord alls

Efter det er kommer ofta ett substantiv, ett ord för en person, sak eller företeelse. Om du introducerar en enda räknbar sak behövs normalt en obestämd artikel, det lilla ord som motsvarar svenskans ”en” eller ”ett”:

• Det er en bank i nærheten. — Det finns en bank i närheten.
• Det er ei bok på bordet. — Det finns en bok på bordet.
• Det er et apotek her. — Det finns ett apotek här.

Bokmål har formerna en, ei och et. För många ord som kan ha ei är även en tillåtet: ei bok och en bok fungerar båda. Det här hör till substantivens böjning, inte till själva uttrycket det er.

För flera saker eller för något som inte räknas styckvis använder du ofta ingen artikel:

• Det er butikker i sentrum. — Det finns butiker i centrum.
• Det er vann i flasken. — Det finns vatten i flaskan.

Ord som mange, ”många”, och mye, ”mycket”, gör mängden tydligare: Det er mange butikker, ”Det finns många butiker”, och Det er mye vann, ”Det finns mycket vatten”.

4. Frågor med er det och var det

I en ja- eller nej-fråga kommer verbet före det:

• Er det en bank i nærheten? — Finns det en bank i närheten?
• Er det mange mennesker her? — Är det många människor här?
• Var det kø i går? — Var det kö i går?

Svenskan hjälper dig här: ”Finns det …?” och ”Är det …?” har samma slags ordbyte. Skriv inte den vanliga påståendeordföljden när du ställer en neutral fråga.

Om frågan börjar med ”var” eller ”hur många” kommer frågeuttrycket först:

• Hvor er det en minibank? — Var finns det en bankomat?
• Hvor mange stoler er det i rommet? — Hur många stolar finns det i rummet?

Till Er det en bank her?, ”Finns det en bank här?”, kan du svara Ja, det er det, ”Ja, det gör det”, eller Nei, det er det ikke, ”Nej, det gör det inte”. Det sista det syftar då tillbaka på det frågan gällde.

5. Nekande meningar

För att säga att något inte finns använder du ikke, ”inte”. I ett vanligt påstående står det efter er eller var:

• Det er ikke en bank her. — Det finns ingen bank här.
• Det var ikke kaffe igjen. — Det fanns inget kaffe kvar.

Med ingen, ”ingen/inga”, och ikke noe, ”inget/något … inte”, blir mängden ofta tydligare:

• Det er ingen butikker her. — Det finns inga butiker här.
• Det er ikke noe vann i flasken. — Det finns inget vatten i flaskan.

Uttrycket Det er ikke en bank her kan också användas för att rätta en beskrivning: det som finns där är kanske ett postkontor, inte en bank. Om du vill betona att antalet är noll är ingen bank eller ingen banker tydligare, beroende på sammanhang.

I en nekande fråga blir ordföljden Er det ikke …?:

• Er det ikke en butikk her? — Finns det inte en butik här?

Precis som på svenska kan frågan visa att du trodde att det skulle finnas en butik.

6. När platsen eller tiden står först

Du kan börja med platsen eller tiden. Då kommer verbet före det:

• Her er det en ledig stol. — Här finns det en ledig stol.
• I hagen er det en katt. — I trädgården finns det en katt.
• I går var det mange mennesker her. — I går var det många människor här.

Detta kallas ofta V2-ordföljd: i en vanlig huvudsats, en mening som kan stå själv, kommer det böjda verbet som andra led. Ett led kan bestå av flera ord, till exempel i hagen. Räkna alltså inte enskilda ord.

Svenskan fungerar likadant i motsvarande meningar: ”I går var det …”, inte ”I går det var …”.

Exempel i sammanhang

Lägg märke till att en naturlig svensk översättning ibland har ”finns”, ibland ”är” och ibland ett annat uttryck. Det norska grundmönstret är ändå detsamma.

Norska	Svenska	Att lägga märke till
Det er en katt i hagen.	Det finns en katt i trädgården.	Introducerar ett djur på en plats.
Det er mange mennesker her.	Det är många människor här.	Er används även för flera.
Er det en bank i nærheten?	Finns det en bank i närheten?	Verbet står först i frågan.
Det var en gang en prinsesse.	Det var en gång en prinsessa.	Den vanliga inledningen till en saga.
Det er et apotek ved stasjonen.	Det finns ett apotek vid stationen.	Et framför ett ord i ett-kategorin.
Det er to ledige plasser på bussen.	Det finns två lediga platser på bussen.	Antalet anges med to.
Det er melk i kjøleskapet.	Det finns mjölk i kylskåpet.	Ingen artikel framför melk här.
Det er ikke noe brød igjen.	Det finns inget bröd kvar.	Ikke noe uttrycker att inget återstår.
Det er ingen ledige rom i natt.	Det finns inga lediga rum i natt.	Ingen används även framför flera.
Er det et toalett her?	Finns det en toalett här?	En praktisk fråga på resa.
I går var det kø utenfor butikken.	I går var det kö utanför butiken.	Tid först, sedan var det.
På kjøkkenet er det et stort vindu.	I köket finns det ett stort fönster.	Plats först, sedan er det.

Vanliga misstag

1. Att glömma det

• Fel: Er en katt i hagen.
• Rätt: Det er en katt i hagen. — Det finns en katt i trädgården.
• Varför: En neutral, fullständig mening med den här konstruktionen behöver det. Svenska ”Det finns …” ger en bra minnesregel.

2. Att behålla påståendeordföljden i en fråga

• Fel som neutral fråga: Det er en bank her?
• Rätt: Er det en bank her? — Finns det en bank här?
• Varför: I en vanlig ja- eller nej-fråga kommer verbet först. Ett påstående med frågande ton kan förekomma när någon förvånat söker bekräftelse, men det är inte grundmönstret för en vanlig fråga.

3. Att sätta det före verbet efter en inledande plats

• Fel: I rommet det er to stoler.
• Rätt: I rommet er det to stoler. — I rummet finns det två stolar.
• Varför: När platsen står först kommer er som nästa led. Jämför med svenskans ”I rummet finns det …”.

4. Att blanda svenska och norska former

• Fel på bokmål: Det är många människor her.
• Rätt: Det er mange mennesker her. — Det är många människor här.
• Varför: De bekanta orden gör det lätt att skriva svenska av vana. Lär dig hela den norska frasen, inte bara det ord som verkar nytt.

5. Att glömma artikeln framför en enda sak

• Fel i den här betydelsen: Det er katt i hagen.
• Rätt: Det er en katt i hagen. — Det finns en katt i trädgården.
• Varför: När du introducerar ett enda räknbart djur behövs normalt en. Däremot fungerar Det er katter i hagen, ”Det finns katter i trädgården”, utan artikel.

Att tänka på i användningen

Ett vanligt och neutralt uttryck

Det er hör hemma både i vardagligt tal och i vanlig skriven bokmål. Det är inte en talspråklig nödlösning som måste ersättas av ett mer formellt verb. För en nybörjare är det ett bra förstahandsval när något finns på en plats.

Du kommer att höra olika dialektuttal av det och er. Exemplen visar standardiserad stavning, inte hur alla norrmän uttalar varje ljud. Dialektala skillnader behöver inte ändra ditt grundmönster när du skriver bokmål.

Svenskans det finns har flera norska motsvarigheter

Norskan har också det finnes, ”det finns”. Det används gärna när något existerar eller finns tillgängligt, inte bara när du beskriver vad som är på en viss plats:

• Det finnes mange løsninger. — Det finns många lösningar.
• Det finnes ikke et enkelt svar. — Det finns inget enkelt svar.

Gränsen är inte absolut. Det er mange løsninger, ”Det finns många lösningar”, kan också fungera. Välj inte mellan uttrycken genom att mekaniskt leta efter det svenska ordet ”finns”. Fråga i stället vad du vill framhäva: vad som finns här och nu, eller att något existerar över huvud taget.

Fördjupning: samma början, olika funktioner

Du behöver inte behärska alla skillnader här på A1-nivå. De hjälper däremot när du börjar läsa längre texter och vill uttrycka dig mer precist.

Presentera något nytt eller tala om något känt

Det er en katt i hagen, ”Det finns en katt i trädgården”, introducerar normalt katten som ny information. Om katten redan är känd säger du ofta:

• Katten er i hagen. — Katten är i trädgården.

Skillnaden är inte bara vilken artikel du väljer. Du svarar på olika frågor: ”Vad finns i trädgården?” respektive ”Var är katten?” Därför är det inte en bra allmän regel att sätta ett känt, bestämt ord direkt efter det er och låta resten stå kvar.

Men dra inte slutsatsen att bestämda ord aldrig kan komma efter det er. Konstruktionen kan ha en helt annan uppgift:

• Det er katten vår. — Det är vår katt.

Här identifierar du ett djur som någon ser. Det pekar på något i situationen och betyder ungefär ”det där”. Det är inte samma opersonliga presentation som i Det er en katt i hagen.

Väder, tid och beskrivningar är inte alltid existentiella

Samma inledning används också när du beskriver ett tillstånd:

• Det er kaldt ute. — Det är kallt ute.
• Det er mandag. — Det är måndag.
• Det er vanskelig å parkere her. — Det är svårt att parkera här.

Du säger inte att en sak ”finns” i dessa meningar. Den svenska översättningen ”det är” fungerar direkt. Det är därför viktigt att lära sig betydelsen av hela meningen och inte bestämma att det er alltid betyder ”det finns”.

Ett mer beskrivande verb

Precis som på svenska kan andra verb visa hur något befinner sig på platsen:

• Det står en sykkel utenfor døra. — Det står en cykel utanför dörren.
• Det ligger en bok på bordet. — Det ligger en bok på bordet.
• Det sitter en mann ved vinduet. — Det sitter en man vid fönstret.

Grundformen Det er en bok på bordet, ”Det finns en bok på bordet”, berättar att boken är där. Ligger lägger till hur den är placerad. Det ena är inte automatiskt rätt och det andra fel: du väljer hur detaljerad beskrivningen ska vara.

Längre tidsuttryck och möjligheter

När du lär dig fler verbformer kan du behålla samma presentationsmönster:

Norska	Svenska	Betydelse
Det har vært mange mennesker her i dag.	Det har varit många människor här i dag.	Blickar tillbaka på tiden fram till nu.
Det vil være flere muligheter senere.	Det kommer att finnas fler möjligheter senare.	Ser framåt.
Det kan være en feil i regningen.	Det kan finnas ett fel på räkningen.	Uttrycker en möjlighet.

I kan være och vil være står være i infinitiv, verbets grundform. I har vært är vært den verbform som används tillsammans med har. Nybörjarregeln det er ersätts alltså inte; du bygger vidare på den.

Ordföljd när meningen ingår i en större mening

En bisats är en del av en mening som hör ihop med en annan del, ofta efter ord som ”att” eller ”om”. Där står ikke normalt före det böjda verbet:

• Jeg vet at det ikke er melk i kjøleskapet. — Jag vet att det inte finns mjölk i kylskåpet.
• Vet du om det er en bank her? — Vet du om det finns en bank här?

I den andra meningen är hela yttrandet en fråga, men delen efter om har inte ordföljden er det. Jämför med svenskan: ”Finns det en bank?” men ”Vet du om det finns en bank?”

Tips för egen övning

1. Beskriv ett rum utan att bara översätta. Skriv fem norska meningar om det du ser: en sak, flera saker och något som inte räknas styckvis. Använd exempelvis Det er en stol, ”Det finns en stol”, och bygg ut med platsen. Flytta sedan platsen först i två av meningarna.
2. Gör en liten frågekedja. Börja med Det er et apotek her, ”Det finns ett apotek här”. Ändra till Er det et apotek her?, ”Finns det ett apotek här?”, och sedan Det er ikke et apotek her, ”Det finns inget apotek här”. Byt därefter er mot var och kontrollera ordföljden igen.
3. Träna på ny och känd information. Beskriv först vad som finns i trädgården: Det er en katt i hagen. Berätta sedan var just den katten är: Katten er i hagen. Den lilla skillnaden tränar dig att välja mellan ”det finns en katt” och ”katten är”.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Verbet være – att vara — lär dig formerna er, var och vært, som ligger bakom uttrycken i den här artikeln.