B2

Participkonstruktioner i nederländska

Deelwoordconstructies

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för nederländska på Settemila Lingue.

Kort sagt

Nederländskans presensparticip bildas normalt av infinitiven plus -d: werken → werkend, och får -e när det står som böjt adjektiv: de werkende bevolking. Perfektparticipet, till exempel gewerkt eller gestolen, kan också beskriva ett substantiv: de gestolen fiets. Båda formerna förekommer i förkortade satser, men sådana konstruktioner är vanligare i skriven och formell nederländska än i vardagligt tal.

Översikt

Ett particip är en verbform som kan fungera ungefär som ett adjektiv eller ingå i en förkortad sats. Presensparticipet, nederländska tegenwoordig deelwoord, framställer vanligtvis någon eller något som utför en pågående handling: een slapende hond betyder ”en sovande hund”. Perfektparticipet, voltooid deelwoord, framställer ofta någon eller något som har utsatts för en handling eller befinner sig i ett resultat av den: de gestolen fiets, ”den stulna cykeln”.

På B2-nivå är det viktigt att inte bara känna igen formerna från perfekt tempus. Du behöver också se hur de kan bestämma ett substantiv (ett ord för en person, sak eller företeelse), stå efter substantivet eller ersätta en längre bisats. Jämför de mensen die daar werken med det kortare de daar werkende mensen: båda syftar på människorna som arbetar där, men den senare varianten låter mer skriftspråklig.

För en svenskspråkig inlärare är grundidén bekant: slapend motsvarar ofta svenskans ”sovande” och gestolen svenskans ”stulen”. Böjningen och stilvärdet är däremot inte desamma. Svenskan har exempelvis stulen, stulet, stulna, medan nederländskan följer sina vanliga regler för adjektivändelsen -e och låter particip på -en vara oförändrade.

Så fungerar det

Presensparticip: infinitiv + -d

Presensparticipet bildas i regel genom att lägga -d till hela infinitiven. Det är därför enklare och säkrare att utgå från infinitiven än från verbstammen.

Infinitiv Presensparticip Som böjt adjektiv Svensk innebörd
werken werkend werkende arbetande
slapen slapend slapende sovande
lachen lachend lachende skrattande
lopen lopend lopende gående, löpande
doen doend doende görande
zijn zijnd zijnde varande; befintlig

Former som doende och särskilt zijnde förekommer främst i fasta uttryck, myndighetstext och annan formell stil. Att en form går att bilda betyder alltså inte att den är naturlig i varje vardaglig mening.

När participet står framför ett substantiv fungerar det som ett attributivt adjektiv (ett beskrivande ord direkt framför substantivet). Då får det normalt adjektivändelsen -e:

  • een slapende hond — en sovande hund
  • de werkende bevolking — den yrkesarbetande befolkningen
  • het huilende kind — det gråtande barnet
  • lopende zaken — pågående ärenden

Utan ett efterföljande substantiv står formen ofta utan -e, särskilt när den beskriver hur någon utför huvudsatsens handling:

  • Het kind kwam huilend binnen. — Barnet kom in gråtande.
  • Hij zat zwijgend aan tafel. — Han satt tyst vid bordet.

Presensparticipet uttrycker ofta samtidighet: barnet grät medan det kom in. Det behöver dock inte betyda exakt ”just nu”. I de werkende bevolking betecknar formen en grupp eller egenskap, inte en handling som sker i talögonblicket.

Perfektparticip som adjektiv

Perfektparticipet känner du igen från perfekt: ik heb gewerkt, de fiets is gestolen. När samma form står framför ett substantiv används den adjektiviskt:

  • de gewerkte uren — de arbetade timmarna
  • een betaalde rekening — en betald räkning
  • het gesloten raam — det stängda fönstret
  • de gestolen fietsen — de stulna cyklarna

Particip på -d eller -t följer i huvudsak den vanliga adjektivböjningen. Formen utan -e används bland annat efter een framför ett obestämt neutralt substantiv i singular; annars är -e vanlig.

Miljö Exempel Kommentar
obestämt het-ord i singular een betaald bedrag ingen -e
bestämt het-ord het betaalde bedrag -e
de-ord de betaalde rekening -e
plural betaalde rekeningen -e

När ett perfektparticip slutar på -en, lägger man däremot inte till ytterligare -e. Formen förblir densamma:

  • een gesloten raam / het gesloten raam / de gesloten ramen
  • een gestolen fiets / de gestolen fiets / de gestolen fietsen
  • gebroken glas / het gebroken glas / de gebroken glazen

Detta skiljer sig tydligt från svenskan. Nederländskans gestolen ändras alltså inte för att motsvara ”stulen”, ”stulet” eller ”stulna”.

Aktiv och passiv innebörd

Presensparticipet har oftast aktiv innebörd: substantivet utför handlingen.

  • de blaffende hond — hunden skäller
  • stromend water — vattnet strömmar

Perfektparticipet har ofta passiv innebörd eller beskriver ett uppnått resultat: substantivet har genomgått handlingen.

  • de geschreven brief — någon har skrivit brevet
  • de beschadigde deur — dörren har skadats

Detta är en användbar huvudregel, men inte en absolut lag. Med verb som inte tar något direkt objekt kan perfektparticipet beskriva den som själv har utfört handlingen: de aangekomen gasten är ”gästerna som har anlänt”. Ett direkt objekt är den person eller sak som handlingen riktas mot, som de brief i zij schrijft de brief.

Förkortade satser

Ett particip kan komprimera en längre relativsats eller bisats. En relativsats är en sats som beskriver ett substantiv, ofta med svenska ”som”.

Fullare formulering Förkortad formulering Svensk innebörd
de mensen die hier werken de hier werkende mensen människorna som arbetar här
de documenten die gisteren zijn ondertekend de gisteren ondertekende documenten dokumenten som undertecknades i går
Terwijl hij floot, liep hij naar huis. Fluitend liep hij naar huis. Visslande gick han hem.
Omdat ze door de regen waren verrast, zochten ze beschutting. Door de regen verrast, zochten ze beschutting. Överraskade av regnet sökte de skydd.

I en inledande participfras är det underförstådda subjektet (den som utför eller berörs av handlingen) normalt detsamma som subjektet i huvudsatsen. I Fluitend liep hij naar huis är det alltså hij som visslar.

Bestämningar kan stå före participet: de in Amsterdam wonende schrijver, ”författaren som bor i Amsterdam”, och de zorgvuldig gekozen woorden, ”de omsorgsfullt valda orden”. Ju längre en sådan grupp blir, desto mer formell och svårläst kan meningen kännas.

Exempel i sammanhang

Nederländska Svenska Kommentar
De werkende bevolking betaalt premies. Den yrkesarbetande befolkningen betalar avgifter. Presensparticip som adjektiv.
Er lag een slapende hond voor de deur. Det låg en sovande hund framför dörren. Hunden utför handlingen.
Het kind kwam huilend de kamer binnen. Barnet kom gråtande in i rummet. Två samtidiga handlingar.
Lachend vertelde ze het nieuws. Skrattande berättade hon nyheten. Samma person skrattar och berättar.
De gestolen fiets is gisteren teruggevonden. Den stulna cykeln återfanns i går. Perfektparticip med passiv innebörd.
Alle gewerkte uren worden uitbetaald. Alla arbetade timmar betalas ut. gewerkt får adjektivändelsen -e.
We hebben de ondertekende documenten ontvangen. Vi har fått de undertecknade dokumenten. Handlingen är avslutad.
De gisteren aangekomen gasten zijn moe. Gästerna som anlände i går är trötta. Aktiv innebörd trots perfektparticip.
Door het lawaai gewekt, keek hij op zijn telefoon. Väckt av oväsendet tittade han på sin telefon. Förkortad sats med samma subjekt.
Goed beschouwd is het niet zo moeilijk. När man tänker efter är det inte så svårt. Fast, opersonligt uttryck.
Gezien de omstandigheden stellen we de reis uit. Med tanke på omständigheterna skjuter vi upp resan. Gezien fungerar nästan som en preposition.
Al doende leert men. Man lär sig genom att göra. Fast ordspråksliknande uttryck.
Dit gezegd hebbende, wil ik één punt toevoegen. Med detta sagt vill jag lägga till en sak. Formell sammansatt konstruktion.
De nog te nemen beslissingen komen morgen aan bod. Besluten som ännu måste fattas tas upp i morgon. Närliggande te-konstruktion med passiv nödvändighetsbetydelse.

Vanliga misstag

1. Att bilda presensparticipet från en för kort stam

  • Fel: de werkde bevolking
  • Rätt: de werkende bevolking
  • Varför: Utgå från infinitiven werken: werken + d = werkend. Framför substantivet tillkommer adjektivets -e: werkende.

2. Att glömma adjektivändelsen

  • Fel: een slapend hond
  • Rätt: een slapende hond
  • Varför: Hond är ett de-ord, och ett attributivt adjektiv får därför -e. Däremot är den oböjda formen riktig i De hond ligt slapend op de bank.

3. Att lägga till -e efter ett particip på -en

  • Fel: de gestolene fiets, de geslotene deur
  • Rätt: de gestolen fiets, de gesloten deur
  • Varför: Perfektparticip som slutar på -en får ingen extra adjektivändelse. Svenskans växling mellan ”stulen” och ”stulna” ska inte överföras till nederländskan.

4. Att låta participfrasen syfta på fel person

  • Fel: Fietsend naar huis, begon het te regenen.
  • Bättre: Toen ik naar huis fietste, begon het te regenen.
  • Varför: Den första versionens huvudsats har det opersonliga het som subjekt, så participet saknar en tydlig person som cyklar. Skriv ut bisatsens subjekt när det annars blir oklart.

5. Att använda en tung konstruktion i vardagligt tal

  • Stelt: De naast ons kantoor wonende man heeft gebeld.
  • Naturligare: De man die naast ons kantoor woont, heeft gebeld.
  • Varför: Långa presensparticip framför substantiv är grammatiska men ofta byråkratiska. En relativsats med die eller dat är vanligen tydligare.

6. Att tolka varje perfektparticip som passivt

  • Fel tolkning: I de aangekomen trein skulle tåget ha ”blivit anlänt”.
  • Rätt tolkning: Det är tåget som har anlänt.
  • Varför: Perfektparticip av rörelse- och förändringsverb kan beskriva subjektets avslutade handling eller nya tillstånd, utan passiv betydelse.

Bruk och stil

Presensparticip som kort omständighetsbeskrivning är fullt normalt i meningar som Hij kwam lachend binnen. Som längre bestämning framför ett substantiv är det däremot starkt förknippat med tidningstext, utredningar, juridik och administration: de onder artikel 5 vallende gevallen, ”de fall som omfattas av artikel 5”. I ledigt tal väljer nederländska talare ofta en relativsats i stället.

Perfektparticip som adjektiv är mycket vanligt i alla register. Skillnaden mellan en verklig verbform och ett etablerat adjektiv är inte alltid skarp. Een gesloten deur kan beskriva resultatet av att någon stängt dörren, men een gesloten persoon betyder en reserverad person. Ordbetydelsen och sammanhanget avgör.

Vissa particip har blivit fasta sambandsord eller uttryck. Vanliga exempel är gezien i betydelsen ”med tanke på”, uitgaande van i betydelsen ”med utgångspunkt i” och alles welbeschouwd eller goed beschouwd i betydelsen ”allt sammantaget” respektive ”när man tänker efter”. Här behöver man inte alltid föreställa sig ett tydligt underförstått subjekt.

Svenskan använder också particip, men språkens stilval sammanfaller inte automatiskt. Svenska ”den kommande veckan” motsvaras naturligt av de komende week, medan en lång svensk ”-ande”-bestämning ibland bör bli en nederländsk relativsats — och tvärtom. Bedöm därför hela frasen, inte bara participformen ord för ord.

Fördjupning

Sammansatta participfraser

Nederländskan kan ange att participhandlingens resultat redan föreligger med en konstruktion som gezegd hebbende:

  • Dit gezegd hebbende, wil ik toch waarschuwen voor de risico's. — Med detta sagt vill jag ändå varna för riskerna.
  • De gegevens bestudeerd hebbende, kwam de commissie tot een ander oordeel. — Efter att ha granskat uppgifterna kom kommittén fram till en annan bedömning.

Här är hebbende presensparticip av hebben, medan gezegd och bestudeerd är perfektparticip. Konstruktionen motsvarar ungefär svenska ”efter att ha …” eller ”med detta sagt”, men låter ofta formell eller ålderdomlig. I neutral nederländska är nadat de commissie de gegevens had bestudeerd eller na de gegevens te hebben bestudeerd vanligtvis smidigare.

Samma subjektregel gäller fortfarande. I den andra meningen är det kommittén som har granskat uppgifterna. Om den som utför handlingen byts ut behöver meningen byggas om.

Ordföljd i långa attribut

En nederländsk participgrupp kan samla flera led framför substantivet:

  • de door de gemeente voorgestelde maatregelen — åtgärderna som kommunen har föreslagit
  • de al jaren in Brussel werkende diplomaat — diplomaten som har arbetat i Bryssel i flera år

Participet står närmast substantivet, medan exempelvis agenten med door, tidsuttryck och platsbestämningar placeras tidigare i gruppen. Strukturen är kompakt men belastar läsaren, eftersom huvudordet kommer sist. Vid fler eller längre bestämningar blir en relativsats ofta klarare: de maatregelen die door de gemeente zijn voorgesteld.

Particip, passiv och tillstånd

Jämför följande:

  • Iemand heeft de deur gesloten. — Någon har stängt dörren.
  • De deur werd om acht uur gesloten. — Dörren stängdes klockan åtta.
  • De deur is gesloten. — Dörren är stängd eller har stängts, beroende på sammanhanget.
  • de gesloten deur — den stängda dörren.

Samma perfektparticip gesloten ingår här i perfekt, passiv och en adjektivisk beskrivning. Hjälpverbet, ordföljden och sammanhanget visar funktionen. Fråga om meningen främst berättar om en händelse eller beskriver ett rådande resultat. Gränsen kan vara flytande, precis som mellan svenska ”dörren har stängts” och ”dörren är stängd”.

När en annan konstruktion är bättre

Particip är inte alltid den mest idiomatiska lösningen. Välj ofta:

  • en relativsats när bestämningen är lång eller behöver ett eget tydligt subjekt;
  • terwijl när samtidigheten behöver framhävas;
  • nadat eller na ... te hebben när den ena handlingen tydligt föregår den andra;
  • en vanlig huvudsats när komprimeringen annars skapar tvetydighet.

Att behärska participkonstruktioner på hög nivå innebär därför både att kunna använda dem och att veta när en fullständig sats blir bättre.

Övningstips

  1. Bygg formpar. Välj fem vanliga verb och skriv infinitiv, presensparticip och en attributiv form: lezen – lezend – een lezende student. Lägg sedan till perfektparticipet: gelezen – het gelezen boek.
  2. Skriv om åt båda hållen. Förkorta de vrouw die bij het raam zit till de bij het raam zittende vrouw. Gör sedan motsatsen med långa participgrupper. Då tränar du både grammatiken och känslan för tydlig stil.
  3. Kontrollera subjektet. Stryk under subjektet i huvudsatsen varje gång du inleder med ett particip. Fråga: ”Är det verkligen denna person eller sak som skrattar, cyklar eller blir överraskad?”

Relaterade grammatikområden

  • Förkunskap: Perfekt — perfektparticipets bildning och användning tillsammans med hebben och zijn är grunden för att känna igen de adjektiviska och förkortade konstruktionerna.

Förkunskapskrav

Perfekt i nederländskaA2

Fler B2-begrepp