Tidskonjunktioner i svenska

Kort sagt

Tidskonjunktioner binder ihop två händelser och visar när eller hur länge något sker: när jag kommer, medan vi äter, innan du går, efter att mötet slutat, sedan jag flyttade och tills bussen kommer. De inleder oftast en bisats, där ord som inte står före det böjda verbet: innan du inte längre behöver hjälp. Om bisatsen kommer först får huvudsatsen omvänd ordföljd: När jag kommer hem lagar jag mat.

Översikt

En tidskonjunktion anger tidsförhållandet mellan två satser. En sats är en grupp ord som innehåller ett subjekt (den eller det som gör eller är något) och ett böjt verb. I meningen Jag läser medan barnet sover är jag läser huvudsats och medan barnet sover bisats. Bisatsen kan inte lika naturligt stå ensam; den hör ihop med huvudsatsen och talar om när läsandet pågår.

På B1-nivå behöver man kunna välja mellan de vanligaste tidsorden och samtidigt hålla reda på bisatsens ordföljd. Orden liknar varandra, men uttrycker olika relationer: medan visar samtidighet, innan och efter att visar ordningsföljd, sedan räknar från en tidigare tidpunkt och tills anger en slutpunkt.

Det är också viktigt att skilja en konjunktion från en preposition (ett ord som följs av till exempel ett substantiv eller ett pronomen). Jämför innan mötet börjar med före mötet. Betydelsen är nästan densamma, men grammatiken efter tidsordet är olika.

Så fungerar det

De viktigaste tidskonjunktionerna

Tidsord	Grundbetydelse	Vad följer?	Exempel
när	vid den tid då; varje gång som	bisats	När tåget kommer går vi ombord.
medan	under samma tid som	bisats	Jag lagar mat medan du dukar.
innan	tidigare än den tid då	bisats	Ring innan du åker.
efter att	senare än den händelse som nämns	bisats	Vi fikade efter att mötet var slut.
sedan	från en tidigare tidpunkt fram till senare eller nu	bisats	Sedan jag flyttade hit har jag cyklat mer.
tills	fram till en slutpunkt	bisats	Vänta tills lampan blir grön.

Tidsorden ovan fungerar här som subjunktioner, alltså ord som inleder bisatser. Benämningen tidskonjunktioner används ofta i undervisning som ett samlingsnamn.

Bisatsens ordföljd

I en vanlig huvudsats står det böjda verbet på andra plats:

• Jag kommer inte i morgon.

I en bisats står ett satsadverbial, till exempel inte, aldrig, kanske eller redan, normalt före det böjda verbet. Ett satsadverbial är ett ord som kommenterar hela satsen, exempelvis genom att neka eller uttrycka osäkerhet.

Mönster: tidskonjunktion + subjekt + satsadverbial + böjt verb + övriga ord

• när + jag + inte + kommer + i morgon
• medan + hon + fortfarande + arbetar + hemma
• innan + vi + kanske + bestämmer + oss

Detta är den så kallade BIFF-regeln: i bisats kommer inte före det finita verbet. Det finita verbet är det verb som är böjt i tempus, till exempel kommer, kom eller har.

Bisatsen först eller sist

Tidsbisatsen kan stå efter huvudsatsen:

• Jag ringer dig när jag kommer hem.
• Vi satt kvar tills restaurangen stängde.

Den kan också stå först för att ge tiden en tydlig plats i berättelsen. Då räknas hela bisatsen som meningens första del, och huvudsatsens böjda verb kommer före subjektet:

• När jag kommer hem ringer jag dig.
• Tills restaurangen stängde satt vi kvar.

Det heter alltså När mötet slutar går vi, inte När mötet slutar vi går. Själva bisatsen har fortfarande bisatsordföljd; det är huvudsatsen efter den som får omvänd ordföljd.

När och medan

När kan syfta på en enskild tidpunkt, en hel period eller något som upprepas:

• När mötet börjar stänger jag av mobilen.
• När jag var barn bodde vi nära havet.
• När det regnar tar hon bussen.

Medan framhäver att två händelser eller tillstånd pågår samtidigt:

• Medan jag lagade middag gjorde barnen läxorna.
• Han lyssnade på radio medan han målade.

Om samtidigheten inte behöver betonas räcker ofta när. Medan passar särskilt bra när båda handlingarna har en viss varaktighet.

Innan och före

Innan följs av en sats:

• Tvätta händerna innan du äter.
• Vi hann prata innan tåget gick.

Före följs vanligen av ett substantiv, pronomen eller tidsuttryck, inte av en vanlig bisats:

• Tvätta händerna före maten.
• Vi träffades före klockan åtta.
• Hon kom före mig.

Därför heter det normalt innan du går, inte före du går och inte före att du går. Den längre formen före det att du går förekommer, men låter formell och är sällan det naturligaste valet i vardagssvenska.

Efter att och efter

Samma skillnad finns mellan efter att och efter:

• Vi gick hem efter att filmen slutade. — efter att + bisats
• Vi gick hem efter filmen. — efter + substantiv

När båda satserna har samma subjekt kan svenskan också använda efter att ha + supinum. Supinum är verbformen efter har eller hade, till exempel ätit, läst, gått:

• Efter att ha ätit gick vi en promenad.
• Hon svarade efter att ha läst hela rapporten.

Det underförstådda subjektet i uttrycket med ha måste normalt vara samma som subjektet i huvudsatsen. I Efter att ha ätit gick vi en promenad är det alltså vi som både åt och promenerade.

Sedan och tills

Sedan anger ofta att något började efter en tidigare händelse och har fortsatt fram till nu eller till en senare tidpunkt. Huvudsatsen står därför ofta i perfekt, alltså har + supinum:

• Sedan jag började på jobbet har jag lärt känna många människor.
• Sedan vi sågs sist har mycket förändrats.

Om huvudsatsen beskriver ett tillstånd kan presens också vara naturligt:

• Sedan hon flyttade hit bor hon närmare sitt arbete.

Tills anger gränsen där en handling eller ett tillstånd upphör eller förändras:

• Stanna här tills jag kommer tillbaka.
• Butiken är öppen tills klockan blir åtta.

Skillnaden kan sammanfattas så här: sedan ser framåt från en startpunkt, medan tills ser fram till en slutpunkt.

Tempus vid framtid

Efter när, innan och tills används ofta presens även om betydelsen gäller framtiden:

• Jag ringer när jag kommer fram.
• Kontrollera adressen innan du skickar brevet.
• Vi väntar tills alla är här.

Man behöver alltså inte sätta in ska bara för att tiden är framtida. Ska kan däremot användas när det uttrycker en plan, avsikt eller skyldighet: Innan du ska resa behöver du förnya passet.

Exempel i sammanhang

Eftersom exemplen och förklaringarna båda är på svenska återger den andra kolumnen innebörden med enklare ord i stället för att översätta till ett annat språk.

Svenskt exempel	Innebörd med enklare ord	Kommentar
När jag kom hem, ringde telefonen.	Telefonen ringde vid tiden då jag kom hem.	När anger en tidpunkt i dåtid.
Medan vi väntade, började det regna.	Regnet började under vår väntan.	En pågående handling bildar bakgrund.
Innan du går, bör du äta.	Ät först och gå sedan.	Innan visar vilken handling som ska ske först.
Sedan jag flyttade, har jag nya vänner.	Jag flyttade först och har nu nya vänner.	Sedan kopplar en tidigare förändring till nuläget.
Jag skickar ett meddelande när tåget kommer in på stationen.	Meddelandet skickas vid tågets ankomst.	Presens används med framtida betydelse.
När jag inte arbetar brukar jag vara ute i skogen.	På min lediga tid är jag ofta i skogen.	Inte står före verbet arbetar i bisatsen.
Hon förberedde presentationen medan kollegorna åt lunch.	Två handlingar pågick samtidigt.	Medan betonar samtidighet.
Innan vi bestämmer oss vill jag läsa avtalet en gång till.	Avtalet ska läsas före beslutet.	Den inledande bisatsen följs av vill jag.
Vi tog en promenad efter att regnet hade slutat.	Regnet upphörde först; promenaden kom efteråt.	Pluskvamperfekt gör ordningsföljden extra tydlig.
Efter att ha låst dörren gick Amir till bussen.	Amir låste först och gick sedan.	Samma person utför båda handlingarna.
Sedan jag började cykla till jobbet har jag sovit bättre.	Den bättre sömnen har kommit under tiden efter förändringen.	Perfekt är vanligt med sedan.
Sitt kvar tills ditt namn ropas upp.	Res dig inte före uppropet.	Tills anger väntans slutpunkt.
Vi stannar inomhus tills stormen har dragit förbi.	Vi går ut först när stormen är över.	Perfekt betonar att stormen ska vara helt över.
Medan Sara gärna planerar allt i förväg tar Leo dagen som den kommer.	Sara och Leo har olika sätt att göra saker.	Medan uttrycker här kontrast, inte bara tid.

I modern svenska behövs normalt inget kommatecken bara för att en tidsbisats står först: När jag kom hem ringde telefonen. Ett komma kan förekomma för att markera en tydlig paus eller göra en lång mening lättare att läsa, men engelsk kommatering ska inte kopieras automatiskt.

Vanliga misstag

Huvudsatsordföljd inne i bisatsen

• Fel: Jag går ut när det regnar inte.
• Rätt: Jag går ut när det inte regnar.
• Varför: I bisatsen står satsadverbialet inte före det böjda verbet regnar.

Ingen omvänd ordföljd efter en inledande bisats

• Fel: När lektionen slutar vi går till kaféet.
• Rätt: När lektionen slutar går vi till kaféet.
• Varför: Hela tidsbisatsen upptar första platsen. Huvudsatsens verb måste därför komma före subjektet.

Före framför en hel bisats

• Fel: Ring mig före du åker.
• Rätt: Ring mig innan du åker.
• Också rätt: Ring mig före avresan.
• Varför: Innan följs av en sats, medan före vanligen följs av ett substantiv eller ett tidsuttryck.

Efter utan att

• Fel: Vi åt middag efter filmen slutade.
• Rätt: Vi åt middag efter att filmen slutade.
• Också rätt: Vi åt middag efter filmen.
• Varför: Framför en fullständig bisats behövs uttrycket efter att.

Ska i varje framtida tidsbisats

• Mindre naturligt: Jag berättar allt när jag ska komma hem.
• Naturligt: Jag berättar allt när jag kommer hem.
• Varför: Presens räcker normalt för framtid efter när. Formen med ska får lätt betydelsen ”när det är meningen att jag ska komma hem”.

Tills i en nekad konstruktion

• Mindre naturligt: Jag förstod det inte tills hon förklarade.
• Naturligt: Jag förstod det inte förrän hon förklarade.
• Varför: Efter en nekad huvudsats använder svenskan ofta förrän för den punkt då något till sist händer.

Användningsnoteringar

Tal och skrift

I ledigt talspråk och informell skrift används ofta sen i stället för sedan: Sen jag bytte jobb mår jag bättre. I vårdad neutral skrift är sedan det säkrare valet som bisatsinledare. Sen används dessutom mycket ofta som tidsadverb i betydelsen ”därefter”: Först åt vi, sen gick vi hem. Då inleder ordet inte någon bisats.

Efter det att är en längre variant av efter att: Efter det att beslutet fattades informerades personalen. Den förekommer främst i formell eller administrativ text. I de flesta vardagliga sammanhang är efter att enklare och naturligare.

När eller då?

I berättande och mer formell svenska kan då ibland inleda en tidsbisats: Då jag bodde i Umeå cyklade jag året runt. För många talare låter när jag bodde i Umeå neutralare. När är också det vanliga valet i frågor och vid upprepning: När börjar filmen? och När jag är trött lägger jag mig tidigt.

Skilj sedan från därefter

Sedan kan inleda en bisats i betydelsen ”från den tid då”: Sedan jag började träna har jag mer energi. Men ordet kan också vara ett adverb med betydelsen ”därefter”: Jag tränade och sedan åt jag frukost. Kontrollera om det kommer en fullständig bisats direkt efter ordet. Det hjälper dig att se vilken funktion det har.

Fördjupning

Medan som kontrast

Medan behöver inte alltid handla om två samtidiga aktiviteter. Det kan ställa två uppgifter mot varandra och då betyda ungefär ”däremot”:

• Elin vill bo i centrum, medan hennes sambo föredrar landet.
• Den första modellen är billig, medan den andra är lättare att reparera.

Tidsbetydelsen finns då i bakgrunden eller saknas helt. I formell sakprosa är denna kontrasterande användning vanlig.

Tills och förrän

Tills passar när en handling fortsätter fram till en gräns:

• Vi väntade tills dörrarna öppnades.

Förrän används särskilt när huvudsatsen är nekad eller uttrycker att något inte sker före gränsen:

• Vi gick inte in förrän dörrarna öppnades.
• Börja inte förrän alla är redo.

Skillnaden gäller perspektivet. Vi väntade tills ... beskriver väntans varaktighet. Vi gick inte in förrän ... beskriver att inträdet var uppskjutet. Ibland är båda möjliga, men meningen får olika fokus.

Förkortade tidsuttryck

När subjektet är detsamma kan en full bisats ibland göras kortare:

• Innan hon gick lade hon nyckeln på bordet. → Innan hon gick kan i vissa sammanhang ersättas av före avresan.
• Efter att han hade avslutat samtalet skrev han en anteckning. → Efter att ha avslutat samtalet skrev han en anteckning.

Var försiktig så att det inte uppstår ett hängande subjekt, alltså att den förkortade delen verkar höra till fel person:

• Oklart/fel: Efter att ha läst rapporten ändrades planen.
• Tydligt: Efter att ha läst rapporten ändrade chefen planen.

I den första meningen ser det grammatiskt ut som om planen har läst rapporten. Skriv ut den person som utför handlingen.

Val av tempus och tydlig tidsordning

Tidskonjunktionen visar ofta ordningen utan hjälp av ett särskilt tempus:

• Efter att hon åt gick hon ut.

Om man vill framhäva att den första handlingen var avslutad kan man använda pluskvamperfekt, alltså hade + supinum:

• Efter att hon hade ätit gick hon ut.

Båda konstruktionerna kan förekomma, men den senare gör följden extra tydlig. På samma sätt kan perfekt efter tills betona att slutpunkten ska vara helt uppnådd: Vänta tills färgen har torkat.

Övningstips

1. Bygg meningar i två versioner. Skriv först Jag äter frukost innan jag går hemifrån och flytta sedan bisatsen: Innan jag går hemifrån äter jag frukost. Kontrollera särskilt ordföljden i huvudsatsen.
2. Sortera efter start, samtidighet och slut. Samla egna exempel under sedan (startpunkt), medan (samtidighet) och tills (slutpunkt). Då tränar du betydelsen, inte bara en lista med ord.
3. Leta efter satsadverbial. När du läser svenska, ringa in inte, aldrig och kanske i tidsbisatser. Lägg märke till att de står före det böjda verbet: när hon inte kan, medan han aldrig klagar, innan vi kanske bestämmer oss.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Bisatser — repetera bisatsordföljd, BIFF-regeln och skillnaden mellan huvud- och bisats.