S-verb i svenska

Kort sagt

Ett svenskt verb som slutar på -s är inte alltid passivt. I Vi träffas imorgon uttrycker verbet något ömsesidigt, medan finnas, lyckas och tyckas har egna fasta betydelser. Lär därför in vanliga s-verb som hela verb, gärna tillsammans med formerna finns–fanns–funnits och lyckas–lyckades–lyckats.

Översikt

Svenskan har en grupp vanliga verb som slutar på -s. Några uttrycker att två eller flera personer gör något med varandra: Vi träffas, De kramas och Vi hörs. Den betydelsen kallas ömsesidig eller reciprok, alltså att handlingen går åt båda hållen. Andra s-verb har en fast aktiv betydelse: Det finns kaffe, Hon lyckas, Jag hoppas och Han andas. Ett s på slutet betyder därför inte automatiskt att någon utsätts för en handling.

De här verben förekommer tidigt och ofta i vardagsspråk. Redan på A1-nivå behöver man kunna fraser som Vi ses!, Det finns … och Jag hoppas det. Samtidigt är systemet större än den enkla nybörjarregeln. På högre nivå skiljer man bland annat mellan ömsesidiga verb, deponensverb (verb som ser passiva ut men har aktiv betydelse) och riktig s-passiv som i Huset byggs.

Det viktigaste i början är att känna igen betydelsen och använda rätt verbform. Ändelsen -s påverkar inte svenskans vanliga ordföljd: Vi träffas imorgon, Imorgon träffas vi och Vi träffas inte idag följer samma mönster som andra svenska satser.

Så fungerar det

Tre vanliga typer

Typ	Vad formen uttrycker	Exempel
Ömsesidigt s-verb	Två eller flera gör något med varandra	Vi träffas varje fredag.
S-verb med fast aktiv betydelse	Verbet har -s som en del av sin vanliga form	Hon lyckas ofta.
Passiv s-form	Subjektet utsätts för handlingen eller handlingen står i fokus	Biljetterna säljs på nätet.

I den här artikeln ligger tyngdpunkten på de två första typerna. Den tredje typen, s-passiv, är viktig för att förstå skillnaden men behandlas mer ingående som ett eget grammatiskt område.

Ömsesidighet: handlingen går åt båda hållen

I Vi träffar Anna är vi subjektet (den eller de som utför handlingen) och Anna objektet (den som handlingen riktas mot). I Vi träffas behövs inget sådant objekt: personerna i vi träffar varandra.

Aktiv konstruktion	Ömsesidig konstruktion	Betydelse
Sara träffar Amir.	Sara och Amir träffas.	Sara och Amir träffar varandra.
Jag ringer dig.	Vi hörs senare.	Vi har kontakt med varandra senare.
De ser varandra ofta.	De ses ofta.	De möter varandra ofta.
Barnen slår varandra.	Barnen slåss.	Barnen är i slagsmål med varandra.

Ett ömsesidigt s-verb har därför oftast ett subjekt i plural, till exempel vi, de eller Sara och Amir. Om subjektet är en enda person och den andra parten anges som objekt, används vanligen den aktiva formen: Jag träffar Amir och Hon möter gruppen. Jämför detta med Amir och jag träffas och Hon och gruppen möts.

Några särskilt vanliga ömsesidiga verb är:

• träffas — möta varandra, ofta planerat
• ses — se eller möta varandra; mycket vanligt i Vi ses!
• mötas — komma samman eller möta varandra
• höras — ha kontakt, ofta per telefon eller meddelande
• kramas — krama varandra
• hjälpas åt — samarbeta med en uppgift
• slåss — slå varandra eller delta i en strid

Lägg märke till att hjälpas åt är ett fast uttryck. Partikeln åt behövs: Vi hjälps åt med middagen betyder att vi samarbetar.

S-verb med egen betydelse

För många verb går det inte att ta bort -s och behålla samma betydelse. De bör läras in som egna uppslagsformer.

Infinitiv	Presens	Preteritum	Supinum	Grundbetydelse
finnas	finns	fanns	funnits	existera, vara tillgänglig
lyckas	lyckas	lyckades	lyckats	nå ett önskat resultat
tyckas	tycks	tycktes	tyckts	verka, ge ett visst intryck
hoppas	hoppas	hoppades	hoppats	önska att något ska ske
andas	andas	andades	andats	ta in och släppa ut luft
trivas	trivs	trivdes	trivts	må bra i en miljö eller situation

Infinitiv är verbets namnform, till exempel att lyckas. Preteritum är enkel dåtid, som lyckades. Supinum är formen efter har eller hade, som i har lyckats.

Finnas används mycket ofta i konstruktionen det finns. Ordet det är då ett formellt subjekt: det fyller subjektets plats men syftar inte på en bestämd sak.

• Det finns en ledig stol.
• Det finns många lösningar.
• Finns det mjölk hemma?
• Det fanns ingen buss efter midnatt.

Lyckas följs ofta av med plus ett substantiv, av med att plus infinitiv eller direkt av en infinitiv utan att:

• Hon lyckades med provet.
• Vi lyckades med att hitta rätt.
• De har lyckats lösa problemet.

Tyckas betyder ungefär verka och följs ofta av en infinitiv:

• Det tycks vara sant.
• Han tycks förstå frågan.

Blanda inte ihop tyckas med tycka eller tycka om. Jag tycker att filmen är bra uttrycker en åsikt. Jag tycker om filmen betyder att jag gillar den. Filmen tycks vara bra betyder att filmen verkar vara bra.

Hur formerna bildas

För regelbundna verb kan s-formen ofta förstås genom att -s läggs till verbstammen eller ersätter presensändelsens -r:

Form	Aktivt verb	S-form
Infinitiv	träffa	träffas
Presens	träffar	träffas
Preteritum	träffade	träffades
Supinum	träffat	träffats

Men alla vanliga verb följer inte detta enkla mönster. Jämför se–ses–sågs–setts, möta–möts–möttes–mötts och finnas–finns–fanns–funnits. Det säkraste är därför att lära sig de viktigaste formerna tillsammans.

Precis som andra svenska verb har s-verbet samma form för alla personer:

Person	Exempel
jag	Jag hoppas.
du	Du hoppas.
hon/han/hen	Hon hoppas.
vi	Vi hoppas.
ni	Ni hoppas.
de	De hoppas.

Ordföljd, frågor och negation

S-verbet tar samma plats som andra verb. I en huvudsats står det finita verbet, alltså verbet som visar tempus, normalt på andra plats.

• Vi träffas på stationen.
• På fredag träffas vi på stationen.
• Det finns inte någon hiss.
• Lyckades hon öppna dörren?
• När ska vi ses?

Efter ett modalt hjälpverb som kan, ska eller måste används infinitiven:

• Vi kan träffas efter jobbet.
• De ska höras imorgon.
• Man måste anstränga sig för att lyckas.

Exempel i sammanhang

Svenskt exempel	Betydelse med andra ord	Kommentar
Vi träffas imorgon efter jobbet.	Vi möter varandra imorgon efter jobbet.	Ömsesidigt; presens syftar här på framtid.
Sara och Leila sågs på biblioteket.	Sara och Leila mötte varandra på biblioteket.	Preteritum av ses.
Vi har inte setts på länge.	Det var länge sedan vi mötte varandra.	Perfekt: har + setts.
Ska vi höras på torsdag?	Ska vi ha kontakt på torsdag?	Vanligt om telefon- eller meddelandekontakt.
Barnen hjälps åt att duka.	Barnen dukar tillsammans.	Det fasta uttrycket är hjälpas åt.
Det finns många sorter att välja mellan.	Många sorter är tillgängliga.	Det finns uttrycker existens eller tillgång.
Finns det en toalett i närheten?	Är en toalett tillgänglig i närheten?	Fråga med verbet först.
Det fanns ingen plats kvar på tåget.	Ingen ledig plats återstod på tåget.	Fanns är preteritum.
Hon lyckades trots att uppgiften var svår.	Hon klarade det trots svårigheten.	Lyckas har aktiv betydelse.
Vi lyckades hitta nycklarna till slut.	Till slut klarade vi att hitta nycklarna.	Infinitiv utan att är vanlig efter lyckas.
Det tycks vara sant.	Det verkar vara sant.	Tyckas anger ett intryck, inte en åsikt.
Han tycks inte förstå frågan.	Det verkar som om han inte förstår frågan.	Negationen står efter det finita verbet.
Jag hoppas att bussen kommer snart.	Jag önskar att bussen snart kommer.	Hoppas följs ofta av en att-sats.
De trivs bra i sin nya lägenhet.	De mår bra och känner sig hemma där.	Fast aktiv betydelse.
Andas lugnt och långsamt.	Ta lugna, långsamma andetag.	Imperativformen är också andas.

Vanliga misstag

Att tolka varje s-verb som passivt

• Fel: Hon lyckas betyder att någon annan utför handlingen på henne.
• Rätt: Hon lyckas betyder att hon når ett önskat resultat.
• Varför: Lyckas har aktiv betydelse trots slutet -s. Detsamma gäller bland annat hoppas, andas och trivas.

Att ta bort s:et från ett fast s-verb

• Fel: Det finn många kaféer här.
• Rätt: Det finns många kaféer här.
• Varför: Presensformen är finns. Formen finn används inte med betydelsen ”existerar”.

Att lägga till en person som objekt efter ett ömsesidigt verb

• Fel: Vi träffas dem på fredag.
• Rätt: Vi träffar dem på fredag. eller Vi träffas på fredag.
• Varför: Träffas innehåller redan idén ”träffa varandra”. Om dem är objekt används det aktiva verbet träffar.

Att blanda ihop tyckas, tycka och tycka om

• Fel: Jag tycks om kaffe.
• Rätt: Jag tycker om kaffe.
• Varför: Tycka om betyder gilla. Tyckas betyder verka: Kaffet tycks vara kallt.

Att använda fel dåtidsform

• Fel: Igår finns det ingen tid. när situationen helt hör till det förflutna.
• Rätt: Igår fanns det ingen tid.
• Varför: Finns är presens och fanns är preteritum. Vanliga oregelbundna s-verb behöver läras med sina huvudformer.

Att glömma att ett ömsesidigt verb behöver minst två parter

• Fel: Erik kramas om meningen bara ska säga att Erik kramar en kudde.
• Rätt: Erik kramar kudden. eller Erik och Noor kramas.
• Varför: Kramas betyder normalt att två eller flera kramar varandra. Kontexten måste visa vilka parterna är.

Bruk och stil

Vi ses! och Vi hörs! är mycket vanliga avslutningar i samtal och meddelanden. Vi ses antyder ett framtida möte, medan Vi hörs är bredare och kan betyda att man ringer, skriver eller på annat sätt tar kontakt. Tiden behöver inte vara bestämd.

Träffas och mötas överlappar, men de är inte alltid utbytbara. Träffas är neutralt och vardagligt för sociala och planerade möten: Vi träffas på ett kafé. Mötas kan låta något mer formellt eller betona själva mötet mellan parter: Ministrarna möts på måndag. I uttryck som Vägarna möts här är mötas det naturliga valet.

Tycks förekommer ofta i saklig eller något formell text. I vardagligt tal är verkar ofta vanligare: Det verkar fungera. Båda är normala, men tycks kan ge ett mer försiktigt eller bedömande intryck.

Det finns används för att presentera något som existerar eller är tillgängligt. Det är identifierar eller beskriver oftare något som redan är känt:

• Det finns en katt i köket. — en katt introduceras.
• Det är min katt. — katten identifieras.
• Katten är i köket. — en bestämd katts plats anges.

I talspråk hörs ibland uttal där slutet -s går ihop med nästa ljud. Det ändrar inte stavningen. Skriv fortfarande Vi ses snart och Det finns två.

Fördjupning

Det här avsnittet behöver man inte behärska på A1-nivå, men skillnaderna blir viktiga längre fram.

Deponensverb

Verb som hoppas, lyckas, andas, minnas och trivas brukar kallas deponensverb. Det är verb som har s-form men aktiv betydelse och som normalt saknar en motsvarande aktiv form med samma betydelse. S:et är alltså en del av verbets böjning, inte ett löst tillägg.

Gränsen mellan grupperna kan ibland beskrivas på olika sätt i grammatikböcker. För en inlärare är den praktiska frågan viktigast: betyder formen ”varandra”, har den en egen aktiv betydelse eller är den passiv?

S-passiv

Svenskan kan också skapa passiv form med -s. I en passiv sats står handlingen eller den som utsätts för den i centrum, medan den som utför handlingen ofta inte nämns:

• Butiken säljer biljetterna. — aktiv sats; butiken utför handlingen.
• Biljetterna säljs på nätet. — passiv sats; biljetterna står i centrum.
• Huset byggdes 1920. — någon byggde huset, men personen eller företaget nämns inte.

Detta är inte samma sak som ömsesidighet. De möts varje vecka betyder normalt att de möter varandra. Dörren öppnas klockan åtta betyder däremot att någon öppnar dörren eller att öppnandet sker då. Sammanhanget och verbets vanliga användning avgör tolkningen.

Former med närliggande betydelser

Vissa s-former ligger mellan tydliga grupper och får en betydelse som handlar om upplevelse, möjlighet eller hur något framstår:

• Soppan känns varm. — talaren upplever den som varm.
• Berget syns långt bort. — det går att se berget.
• Texten läses lätt. — texten är lätt att läsa.
• Dörren öppnas lätt. — dörren är lätt att öppna.

Sådana användningar kallas ibland mediala eller passivliknande. De fokuserar inte på en viss person som utför handlingen. Som nybörjare räcker det att lära sig de vanliga uttrycken; den exakta analysen kan vänta.

Ett verb kan ha flera tolkningar

Samma form kan få olika betydelse beroende på subjekt och sammanhang:

• Vi ses genom fönstret. kan betyda att vi är synliga genom fönstret.
• Vi ses efter lunch. betyder normalt att vi möter varandra efter lunch.
• Problemet löstes snabbt. är passiv form.
• De slogs länge. kan vara ömsesidigt: de slogs med varandra.

Det är därför bättre att läsa hela satsen än att bara leta efter ändelsen -s.

Övningstips

1. Lär in fyra former tillsammans. Skriv små rader som finnas–finns–fanns–funnits, ses–ses–sågs–setts och lyckas–lyckas–lyckades–lyckats. Gör sedan en mening i nutid, dåtid och perfekt med varje verb.
2. Sortera efter betydelse. När ett verb slutar på -s, fråga: betyder det ”varandra”, har det en egen aktiv betydelse eller är satsen passiv? Börja med tydliga exempel som Vi kramas, Jag hoppas och Boken säljs.
3. Öva användbara helfraser. Säg eller skriv Vi ses!, Vi hörs senare, Det finns …, Jag hoppas att … och Jag lyckades …. Hela fraser gör det lättare att välja rätt form utan att först analysera varje ändelse.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Presens — visar hur svenska verb fungerar i nutid och att samma verbform används för alla personer.
• Fortsättning: S-passiv — förklarar hur -s används när handlingen eller den som utsätts för den står i centrum.
• Fördjupning: Deponensverb — behandlar verb som hoppas, lyckas, minnas och andas mer systematiskt.