Opersonliga konstruktioner i svenska

Kort sagt

Svenskan använder ofta man när påståendet gäller människor i allmänhet: Man ska inte springa här. När den som handlar är okänd eller oviktig används ofta det + passiv: Det sägs att huset är gammalt. Även uttryck som det är viktigt att, det går att och det finns låter talaren beskriva en situation utan att ange en bestämd person.

Översikt

En opersonlig konstruktion beskriver något utan att sätta en bestämd person i centrum. Det kan vara en regel som gäller alla, ett råd till vem som helst, ett rykte utan angiven källa eller en situation där ingen särskild person utför handlingen. Sådana konstruktioner är vanliga både i vardagsspråk och i skyltar, instruktioner, nyheter och myndighetstext.

På B1-nivå är de viktigaste mönstren man + aktivt verb, det + passivt verb och några vanliga uttryck med det. Ett subjekt är den satsdel som verbet utgår från, till exempel Lisa i Lisa bokar bord. I opersonliga satser har man eller det subjektets plats, men orden pekar inte ut samma tydliga person eller sak som Lisa gör.

Valet av konstruktion påverkar också tonen. Man bör boka i förväg låter som ett allmänt råd. Det rekommenderas att boka i förväg låter mer formellt och opersonligt. Du bör boka i förväg riktar rådet tydligare till lyssnaren eller läsaren. Alla tre kan beskriva ungefär samma praktiska situation, men perspektivet skiljer sig.

Så fungerar det

1. Man om människor i allmänhet

Man är ett generiskt pronomen, alltså ett ord som står för människor i allmänhet i stället för en viss person. Verbet står i vanlig svensk verbform och böjs inte efter person:

Mönster	Exempel	Funktion
man + presens	Man lär sig genom att öva.	allmän erfarenhet
man + modalverb + infinitiv	Man måste visa biljett.	regel eller krav
man + ska/bör + infinitiv	Man bör vara försiktig.	råd eller norm
man + preteritum	Förr skrev man fler brev.	allmän vana i det förflutna
man + perfekt	Man har länge trott att …	uppfattning under en tidsperiod

En infinitiv är verbets grundform, till exempel boka, springa och vänta. Efter modalverb som kan, ska, måste och bör används infinitiv utan att: man kan boka, inte man kan att boka.

Man kan omfatta talaren, lyssnaren eller en större grupp. Den exakta gruppen framgår av sammanhanget:

• I Sverige tar man ofta av sig skorna inomhus. Här syftar man på människor i Sverige i allmänhet.
• När man är trött gör man lätt misstag. Påståendet gäller vem som helst, även talaren.
• På laboratoriet måste man bära skyddsglasögon. Regeln gäller dem som befinner sig där.

Ordet är inte samma sak som substantivet mannen, som betyder en bestämd man. Det generiska pronomenet skrivs utan ändelse och har ingen särskild manlig betydelse i standardsvenska.

När man inte är subjekt används normalt andra former:

Funktion	Form	Exempel
subjekt, den som gör eller upplever något	man	Man vänjer sig snabbt.
objekt, den som påverkas av handlingen	en	Musik kan göra en glad.
ägande	ens	Det påverkar ens vardag.
tillbakasyftande form	sig/sin/sitt/sina	Man måste ta med sig sitt pass.

Ett objekt är den person eller sak som handlingen riktas mot. I Det gör en glad är en den som påverkas. Byt alltså inte mekaniskt ut varje form mot man.

2. Det + passiv när den handlande inte nämns

I passiv form ligger fokus på handlingen, resultatet eller informationen, inte på den som utför något. Svensk s-passiv bildas vanligen genom att -s läggs till verbet: säger → sägs, rekommenderar → rekommenderas, kräver → krävs.

I många opersonliga satser står det först som formellt subjekt. Ett formellt subjekt fyller subjektets grammatiska plats utan att syfta på en viss sak:

Mönster	Exempel	Vad som står i centrum
det + passiv + att-sats	Det sägs att hon har flyttat.	det som sägs
det + passiv + infinitivfras	Det rekommenderas att boka tidigt.	rekommendationen
det + passiv + bli/vara	Det förväntas bli kallt.	förväntningen
det + passiv + adverbial	Det dansades hela natten.	själva aktiviteten

En att-sats är en bisats, alltså en sats som är beroende av en annan sats, och börjar här med att: att hon har flyttat. Hela att-satsen bär innehållet, medan det gör att huvudsatsen får normal svensk ordföljd.

Den som står bakom uppgiften kan ofta läggas till med av, men då blir konstruktionen mindre opersonlig: Det rekommenderas av läkare att man rör på sig regelbundet. Ofta låter det naturligare att skriva om satsen: Läkare rekommenderar regelbunden motion. En sådan av-fras kallas agent och anger vem som utför handlingen i en passiv sats.

3. Passiv utan det

Alla opersonliga passiver behöver inte det. Om satsen redan har ett tydligt grammatiskt subjekt står det ofta utan det:

• Biljetter säljs vid entrén.
• Maten serveras klockan tolv.
• Ansökningar behandlas i turordning.

Här är biljetter, maten och ansökningar subjekt i grammatisk mening, även om de inte utför handlingen. De är i stället det som säljs, serveras eller behandlas.

Om inget sådant led finns kan det behövas:

• Det talas svenska på mötet.
• Det arbetas mycket under december.
• Det dansades till långt efter midnatt.

Jämför Svenska talas på mötet, där svenska står som subjekt, med Det talas svenska på mötet, där det fyller subjektets plats och svenska kommer senare. Den senare varianten framhäver situationen eller aktiviteten.

4. Fasta och vanliga uttryck med det

Opersonligt det används också utan passiv. I flera mycket vanliga mönster kommer det egentliga innehållet senare i satsen:

Konstruktion	Exempel	Betydelse eller funktion
det är + adjektiv + att	Det är svårt att välja.	värdering av en handling
det är + adjektiv + för någon + att	Det är viktigt för barn att sova ordentligt.	vem värderingen gäller
det går att + infinitiv	Det går att betala med kort.	något är möjligt
det gäller att + infinitiv	Det gäller att komma i tid.	något är viktigt eller avgörande
det behövs/krävs + substantiv	Det krävs tålamod.	behov eller krav
det verkar som att	Det verkar som att bussen är sen.	försiktig slutsats
det finns	Det finns kaffe i köket.	existens eller tillgång

I Det är svårt att välja är det formellt subjekt, medan att välja uttrycker det som faktiskt är svårt. Man kan ibland flytta fram infinitivfrasen: Att välja är svårt. Den versionen är grammatisk men låter ofta mer abstrakt eller betonad.

5. Ordföljd

När man eller det står först följer satsen den vanliga regeln att det finita verbet, alltså verbet som visar tempus, kommer på andra plats:

• Man ska inte springa här.
• Det sägs att han är rik.
• Det går inte att öppna dörren.

Om ett annat led står först kommer subjektet efter verbet:

• Här ska man inte springa.
• I rapporten sägs det att kostnaderna minskar.
• På söndagar går det inte att parkera här.

I en bisats står satsadverb som inte, alltid och kanske normalt före det finita verbet:

• … eftersom man inte får parkera här.
• … trots att det inte sägs uttryckligen.

Exempel i sammanhang

Svenskt exempel	Ungefärlig betydelse	Kommentar
Man ska inte springa här.	Regeln är att ingen ska springa här.	man uttrycker en allmän regel.
Man kan inte gilla alla.	Ingen kan tycka om precis alla människor.	allmän mänsklig erfarenhet
På vintern behöver man bra skor.	Den som vistas här vintertid behöver bra skor.	gruppen bestäms av sammanhanget
Förr betalade man oftare kontant.	Kontant betalning var vanligare förr.	man i förfluten tid
När man flyttar måste man ändra sin adress.	Den som flyttar behöver ändra adressuppgifterna.	sin syftar tillbaka på man.
För mycket stress kan göra en trött.	En person kan bli trött av för mycket stress.	objektsformen är en.
Det sägs att han är rik.	Enligt ett rykte är han rik.	källan anges inte.
Det rekommenderas att boka i förväg.	Rådet är att boka innan besöket.	formell, opersonlig rekommendation
Det förväntas bli halt i natt.	Prognosen eller bedömningen är att det blir halt.	vanligt i saklig information
Det talas flera språk på kontoret.	Personalen använder flera språk.	aktivitet utan angiven talare
Biljetter säljs vid entrén.	Besökare kan köpa biljetter vid ingången.	passiv utan opersonligt det
Det går inte att öppna fönstret.	Fönstret kan inte öppnas.	det går att uttrycker möjlighet.
Det är viktigt att spara kvittot.	Kvittot bör sparas.	värdering med efterföljande att-sats
Det gäller att hålla sig lugn.	Det viktiga är att inte tappa lugnet.	fast uttryck; sig syftar på den berörda personen.
Det verkar som att tåget är försenat.	Tecknen tyder på att tåget är sent.	försiktig slutsats

Vanliga misstag

Att använda man som objekt

• Fel: Motion kan göra man piggare.
• Rätt: Motion kan göra en piggare.
• Varför: Man är subjektsform. När personen påverkas av handlingen används en.

Att blanda man och du utan anledning

• Mindre lyckat: När man söker jobb måste du skriva ett tydligt brev.
• Bättre: När man söker jobb måste man skriva ett tydligt brev.
• Varför: Ett oförklarat byte gör perspektivet ostadigt. Du kan användas generiskt i ledigt språk, men håll fast vid samma perspektiv inom en kort passage.

Att välja fel possessiv form

• Fel: Man måste ta med ens pass.
• Rätt: Man måste ta med sitt pass.
• Varför: När passet tillhör samma person som man används den tillbakasyftande formen sitt. Ens passar när ägandet inte är tillbakasyftande på samma sätt, till exempel Buller kan påverka ens sömn.

Att lägga till att efter ett modalverb

• Fel: Man måste att boka tid.
• Rätt: Man måste boka tid.
• Varför: Efter kan, ska, måste och bör står infinitiven utan att.

Att använda det trots att satsen redan har ett subjekt

• Fel: Det biljetter säljs vid entrén.
• Rätt: Biljetter säljs vid entrén.
• Också rätt: Det säljs biljetter vid entrén.
• Varför: I den första rätta satsen är biljetter subjekt. I den andra fyller det subjektets plats, och biljetter står senare.

Att glömma omvänd ordföljd

• Fel: På museet man får inte fotografera.
• Rätt: På museet får man inte fotografera.
• Varför: När ett annat led än subjektet står först kommer det finita verbet före man i en huvudsats.

Användning och stil

Man är vanligt och neutralt i både tal och många sorters skrift. Det passar särskilt bra för vardagliga råd, vanor och normer: Man bör jämföra priser först. I mycket formella instruktioner väljs ofta passiv: Priser bör jämföras före beställning. Den passiva versionen kan låta sakligare men också mer distanserad.

Generiskt du är vanligt i samtal, reklam och lättillgängliga instruktioner: När du kommer till kassan visar du biljetten. Det behöver inte syfta på en redan identifierad person. Du vänder sig dock mer direkt till läsaren än man. I en säkerhetsregel kan Du måste bära hjälm kännas som ett direkt krav, medan Man måste bära hjälm beskriver den allmänna regeln.

Konstruktioner som det sägs, det anses och det påstås döljer eller tonar ned källan. Det kan vara praktiskt när källan är okänd, men i saklig text bör man fråga vem som faktiskt säger eller anser något. Det anses att metoden är säker är mindre precist än Forskargruppen anser att metoden är säker.

Opersonlig passiv förekommer ofta på skyltar och i regler: Rökning förbjuds, Dörrarna stängs klockan 18, Ansökan skickas digitalt. I vardagligt tal väljer många hellre en aktiv sats med man, vi eller de, beroende på vem som avses.

Fördjupning

Två sätt att presentera samma uppgift

En att-sats efter det sägs kan ofta ersättas av en personlig passiv konstruktion:

Opersonlig konstruktion	Alternativ konstruktion	Skillnad i fokus
Det sägs att hon bor i Lund.	Hon sägs bo i Lund.	den andra versionen sätter hon först
Det tros att branden började i köket.	Branden tros ha börjat i köket.	den andra versionen är kompaktare och vanlig i nyhetsspråk
Det förväntas att laget vinner.	Laget förväntas vinna.	laget blir tydligt ämne

I konstruktionen Hon sägs bo i Lund står hon som subjekt till sägs, medan bo är infinitiv. Om händelsen ligger tidigare används ofta ha + supinum, där supinum är verbformen efter har/hade: Branden tros ha börjat i köket.

Det kan syfta på något eller vara rent formellt

Det är viktigt att skilja opersonligt det från ett det som faktiskt syftar på en sak eller situation:

• Jag köpte ett bord. Det står i köket. Här syftar det på bordet.
• Det regnar. Här har det ingen konkret referens.
• Det är roligt att simma. Här fyller det en grammatisk plats; att simma anger vad som är roligt.

Man behöver inte alltid sätta en etikett på varje förekomst. Den praktiska frågan är om det pekar tillbaka på något bestämt. Om svaret är nej är användningen ofta opersonlig eller formell.

Konstruktioner med dold aktör kan vara tvetydiga

Man har beslutat att ändra reglerna väcker lätt frågan vilka man är. Det har beslutats att ändra reglerna döljer beslutsfattaren ännu mer. När ansvaret spelar roll är en aktiv sats tydligare: Styrelsen har beslutat att ändra reglerna. Opersonliga konstruktioner är alltså inte automatiskt bättre eller mer objektiva; de är ett val av perspektiv.

En som alternativ till man

I vissa grupper, dialekter och stilistiska sammanhang används en även som generiskt subjekt: En får göra så gott en kan. Det kan vara ett medvetet alternativ till man, men bruket varierar och kan uppfattas som regionalt eller markerat. För den som lär sig bred standardsvenska är man det säkraste generiska subjektet, medan en alltid behöver kännas igen som objektsform.

Opersonlig passiv av intransitiva verb

Även verb som normalt inte har något objekt kan ibland stå i opersonlig passiv, särskilt när en aktivitet framhävs:

• Det dansades hela natten.
• Det skrattades mycket under middagen.
• Här arbetas det intensivt inför premiären.

Sådana satser är korrekta men har ofta en berättande, sammanfattande eller ibland skämtsam ton. I neutralt vardagsspråk är Vi dansade hela natten eller Alla skrattade mycket ofta enklare.

Övningstips

1. Skriv samma budskap på tre sätt. Börja med Du bör boka tidigt och skriv sedan om det med man och med passiv: Man bör boka tidigt; Det rekommenderas att boka tidigt. Fundera på vilken version som låter mest direkt respektive formell.
2. Samla exempel från verkligheten. Leta efter man, det går att, det krävs och verb på -s på skyltar, webbplatser och i nyheter. Markera om konstruktionen uttrycker en regel, möjlighet, bedömning eller aktivitet.
3. Träna hela kedjan man–en–sig–sin. Skriv korta meningar som Man lär sig av sina misstag och Beröm kan göra en glad. Kontrollera vilken roll pronomenet har i varje sats.

Relaterade grammatikområden

• Förkunskap: S-passiv — visar hur former som sägs, rekommenderas och krävs bildas och används.