Futurum på svenska

Kort sagt

Svenskan har ingen särskild verbform som alltid markerar framtid. I stället används oftast ska + infinitiv för planer och avsikter, kommer att + infinitiv för förutsägelser och presens när sammanhanget eller ett tidsuttryck gör framtiden tydlig: Jag ska resa, Det kommer att regna, Vi åker på fredag.

Översikt

Futurum handlar om det som sker efter talögonblicket. Till skillnad från flera andra tempus bildas det inte med en särskild ändelse på huvudverbet. Svenskan väljer i stället mellan flera konstruktioner beroende på hur talaren ser på framtiden: som en avsikt, som en planerad händelse eller som en förutsägelse.

Det centrala på B1-nivå är därför inte att lära sig en enda framtidsform, utan att kunna välja mellan ska, kommer att och presens. Skillnaden är ofta en fråga om perspektiv snarare än om själva tidpunkten. Jag ska arbeta hemma imorgon framhäver en plan, medan Jag kommer att arbeta hemma imorgon mer neutralt upplyser om vad som väntas bli fallet.

Futurum bygger vidare på modala verb. Ett modalt verb är ett hjälpverb som visar exempelvis vilja, möjlighet eller nödvändighet. Ska fungerar på samma sätt som andra modala verb: det följs av infinitiv utan att. Infinitiv är verbets grundform, till exempel resa, bli och arbeta.

Så fungerar det

1. Ska + infinitiv: plan, avsikt eller beslut

Använd ska + infinitiv när någon har en avsikt, när ett beslut har fattats eller när en händelse ingår i en plan.

Del	Form	Exempel
subjekt (den eller det som gör något)	jag	Jag ska resa.
hjälpverb	ska	Jag ska resa.
huvudverb i infinitiv	resa	Jag ska resa.

Ska ändras inte efter person eller antal:

Person	Exempel
jag	Jag ska ringa senare.
du	Du ska träffa Sara.
han, hon, hen, den, det	Hon ska börja studera.
vi	Vi ska flytta i höst.
ni	Ni ska få ett svar snart.
de	De ska bygga ett nytt hus.

Sätt inte att mellan ska och huvudverbet: ska resa, inte ska att resa. Om flera verb hör ihop står de efter ska: Hon ska försöka komma i tid.

Negationen inte står normalt efter ska i en huvudsats: Jag ska inte jobba på söndag. I en ja- eller nejfråga kommer ska först: Ska ni stanna länge?

2. Kommer att + infinitiv: förutsägelse eller väntat resultat

Använd kommer att + infinitiv när du bedömer vad som sannolikt kommer att hända. Konstruktionen passar särskilt bra när framtiden ses som ett resultat av omständigheter, inte främst som någons beslut.

Mönster	Exempel	Perspektiv
kommer att + infinitiv	Det kommer att regna.	förutsägelse
kommer att + infinitiv	Priserna kommer att stiga.	väntad utveckling
kommer att + infinitiv	Du kommer att gilla boken.	talarens bedömning

I neutral och vårdad skrift är att det säkra valet: kommer att bli, kommer att förändras. Negationen står mellan kommer och att: Det kommer inte att ta lång tid. I en fråga placeras kommer före subjektet: Kommer hon att hinna?

Ordet kommer kan också vara ett vanligt rörelseverb: Bussen kommer klockan åtta. Då följer inget att, och meningen betyder att bussen anländer.

3. Presens med framtidsbetydelse

Presens är den vanliga nutidsformen, som i jag arbetar. Den kan också syfta på framtiden när tiden redan är tydlig. Ofta finns ett tidsuttryck som imorgon, på fredag, nästa vecka eller om en stund.

Presens låter särskilt naturligt för tidtabeller, överenskommelser och sådant som uppfattas som fast eller nära förestående:

• Tåget går 07.42 imorgon.
• Vi ses efter jobbet.
• Kursen börjar nästa måndag.
• Jag åker till Uppsala i helgen.

Utan ett framtida tidsuttryck eller ett tydligt sammanhang kan samma form tolkas som nutid eller vana. Jag arbetar hemma beskriver normalt nuläge eller rutin, medan Jag arbetar hemma imorgon tydligt handlar om framtiden.

Samma händelse ur tre perspektiv

Form	Exempel	Vad som framhävs
ska + infinitiv	Anna ska börja ett nytt jobb i augusti.	Annas plan eller ett fattat beslut
kommer att + infinitiv	Anna kommer att trivas på sitt nya jobb.	en förutsägelse
presens	Anna börjar sitt nya jobb den 12 augusti.	en bestämd tid eller ett fast arrangemang

Gränserna är inte absoluta. En talare kan säga Jag kommer att resa imorgon som neutral information, trots att resan naturligtvis är planerad. Det viktiga är vilken sida av situationen talaren väljer att lyfta fram.

Ordföljd

I en svensk huvudsats står det böjda verbet på andra plats. Det brukar kallas V2-regeln, alltså att verbet kommer som satsdel nummer två. Om meningen börjar med ett tidsuttryck kommer subjektet efter hjälpverbet:

Början	Korrekt ordföljd
subjekt först	Vi ska resa imorgon.
tid först	Imorgon ska vi resa.
subjekt först	Det kommer att snöa i natt.
tid först	I natt kommer det att snöa.

Huvudverbet står kvar senare i meningen. Därför heter det inte Imorgon vi ska resa i en neutral huvudsats.

Exempel i sammanhang

Exempel	Innebörd	Kommentar
Jag ska resa imorgon.	Resan är min plan eller avsikt.	ska + infinitiv
Hon ska bli läkare.	Hon har som mål eller plan att utbilda sig till läkare.	avsikt på längre sikt
Vi ska laga middag tillsammans ikväll.	Vi har bestämt vad vi gör ikväll.	gemensam plan
Ska du följa med på konserten?	Fråga om den andras plan eller avsikt.	frågeordföljd
Jag ska inte arbeta i helgen.	Planen är att vara ledig.	inte efter ska
Det kommer att regna i eftermiddag.	Talaren förutsäger regn.	väderprognos
Den nya vägen kommer att minska restiden.	Minskad restid väntas bli ett resultat.	förväntad följd
Du kommer att förstå mer efter några lektioner.	Talaren bedömer att förståelsen ökar.	förutsägelse
Det kommer inte att bli lätt.	Talaren väntar sig svårigheter.	inte före att
Vi åker nästa vecka.	Resan är ordnad eller bestämd.	presens med framtida tid
Mötet börjar klockan nio imorgon.	Starttiden är fastställd.	schema
Jag ringer dig efter lunch.	Sammanhanget visar att samtalet sker senare.	nära framtid
Om det regnar imorgon stannar vi hemma.	Både villkoret och följden ligger i framtiden.	presens efter om
När du kommer hem ska vi äta.	Hemkomsten sker först, därefter måltiden.	presens efter när

Vanliga misstag

Att använda att efter ska

• Fel: Jag ska att ringa henne ikväll.
• Rätt: Jag ska ringa henne ikväll.
• Varför: Ska är ett modalt hjälpverb och följs av infinitiv utan att.

Att utelämna att i vårdad skrift efter kommer

• Mindre lämpligt i neutral skrift: Det kommer bli kallare.
• Säkert standardval: Det kommer att bli kallare.
• Varför: Formen utan att är vanlig i talspråk och informell text, men kommer att + infinitiv är tydligast i vårdad standardsvenska.

Att välja ska för varje framtida händelse

• Onaturligt som neutral prognos: Det ska regna enligt prognosen.
• Tydligare: Det kommer att regna enligt prognosen.
• Varför: Ska kan förekomma i förutsägelser, men för en neutral prognos är kommer att ofta enklare och mindre tvetydigt. Det ska regna kan också uppfattas som att regnet är väntat enligt någon uppgift.

Att glömma V2-regeln

• Fel: Nästa år jag ska studera i Lund.
• Rätt: Nästa år ska jag studera i Lund.
• Varför: När tidsuttrycket står först måste det böjda verbet stå före subjektet i huvudsatsen.

Att använda presens utan tillräckligt sammanhang

• Otydligt: Vi flyttar.
• Tydligt: Vi flyttar nästa månad.
• Varför: Presens kan uttrycka framtid, men lyssnaren behöver kunna förstå den framtida tidpunkten av sammanhanget.

Att placera negationen fel

• Fel: Det inte kommer att regna.
• Rätt: Det kommer inte att regna.
• Varför: I en vanlig huvudsats står inte efter det böjda verbet kommer.

Användningskommentarer

Ska har fler betydelser än framtid. I Du ska lämna in rapporten idag kan ordet uttrycka krav eller instruktion. I Vad ska jag göra? kan det handla om råd eller om vad situationen kräver. Det är alltså sammanhanget, inte bara formen, som avgör om meningen beskriver en plan, en framtid eller en skyldighet.

Kommer att är användbart när en person inte styr händelsen: Barnet kommer att bli trött, Isen kommer att smälta. Konstruktionen kan dock även användas om avsiktliga handlingar när fokus ligger på framtida fakta: Jag kommer att svara på alla frågor efter föredraget. Detta kan låta mer formellt eller bestämt än Jag ska svara.

Presens är mycket vanligt i vardagligt tal. När en tid är bokad säger man ofta Jag träffar tandläkaren på tisdag i stället för att lägga till ett framtidshjälpverb. Det gör inte meningen mindre framtida. Tvärtom kan presens ge intrycket att arrangemanget redan är fast.

Efter tidsord som när, innan, så fort och villkorsordet om används ofta presens för framtid: Ring när du kommer fram, Vi går ut om det slutar regna. Svenskan behöver normalt inte ska i den underordnade satsen, alltså den del som börjar med när eller om.

Fördjupning

Tänker för en tydlig avsikt

Tänker + infinitiv uttrycker en personlig avsikt, ofta något som personen själv har kontroll över:

• Jag tänker söka jobbet.
• Vi tänker stanna i två veckor.

Jämför Jag ska söka jobbet, som kan syfta på en plan eller överenskommelse, med Jag tänker söka jobbet, som tydligare framhäver min egen avsikt. Efter tänker används inget att i denna betydelse.

Framtid sedd från det förflutna

När en framtida händelse betraktas från en tidpunkt i det förflutna används ofta skulle + infinitiv:

• Hon sa att hon skulle ringa senare.
• Vi visste inte att mötet skulle ta tre timmar.

Detta kallas ibland framtid i dåtid. Skulle har också andra funktioner, bland annat i villkor och artiga frågor, så sammanhanget är återigen avgörande.

Något som är färdigt i framtiden

För att tala om något som kommer att vara avslutat före en framtida tidpunkt används kommer att ha + supinum. Supinum är den verbform som också används efter har, till exempel gjort, läst och rest.

• I juni kommer jag att ha avslutat utbildningen.
• När ni kommer fram kommer vi redan att ha ätit.

I vissa sammanhang används också ska ha + supinum för något som förväntas vara klart vid en viss tid: Rapporten ska ha kommit in senast på fredag. Då finns ofta en ton av krav eller planerad tidsgräns.

Försiktig sannolikhet med lär

Lär + infinitiv betyder att något antagligen kommer att hända eller vara sant:

• Det lär bli mycket folk på festivalen.
• Hon lär komma sent.

Detta är inte en neutral framtidsform utan en bedömning av sannolikhet. Konstruktionen passar därför inte när man bara vill ange en bestämd plan.

Ska i återgivna uppgifter

I nyheter och berättelser kan ska markera att informationen kommer från en annan källa och inte bekräftas av talaren: Företaget ska öppna tre nya butiker. Meningen kan betyda ungefär att företaget enligt uppgift planerar detta. Denna användning förklarar varför Det ska bli sol imorgon kan låta naturligt: talaren återger en prognos snarare än presenterar en egen förutsägelse.

Övningstips

1. Sortera efter perspektiv. Ta fem framtida händelser ur din kalender. Beskriv varje händelse som plan med ska, som fast arrangemang med presens och, där det fungerar, som neutral framtida upplysning med kommer att. Fundera på hur betydelsen skiftar.
2. Träna ordföljden parvis. Skriv först Jag ska ringa imorgon och flytta sedan tiden till början: Imorgon ska jag ringa. Gör samma sak med kommer att och lägg även in inte.
3. Lyssna efter talarens val. När du hör svenska i nyheter eller samtal, notera om framtiden uttrycks med ska, kommer att eller presens. Fråga dig om det rör sig om en plan, en prognos, ett schema eller en återgiven uppgift.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Modala verb — visar varför ska följs av infinitiv utan att och hur modala hjälpverb fungerar.