Tempusföljd i italienska

Concordanza dei Tempi

This article is part of the italienska grammar tree on Settemila Lingue.

Översikt

Tempusföljd (concordanza dei tempi) handlar om hur tempus i bisatsen anpassas till tempus och tidsrelation i huvudsatsen. På italienska är detta särskilt viktigt när bisatsen står i konjunktiv.

På C1-nivå behöver du kunna uttrycka om handlingen i bisatsen sker samtidigt, före eller efter handlingen i huvudsatsen. Rätt tempusföljd gör språket tydligt, idiomatiskt och stilistiskt säkert.

Svenskan fungerar delvis annorlunda och tolererar ofta andra kombinationer. Därför är det vanligt att svensktalande överför svenska mönster direkt till italienska.

Hur det fungerar

Grundprincip

När huvudsatsen står i nutid/futurum används oftast "primära" konjunktivformer i bisatsen. När huvudsatsen står i dåtid används normalt "historiska" konjunktivformer.

Huvudsats	Tidsrelation i bisats	Typisk italiensk form
Presens/futurum	Samtidighet/eftertid	congiuntivo presente
Presens/futurum	Före tidpunkt	congiuntivo passato
Imperfetto/passato remoto/condizionale passato	Samtidighet/eftertid (i förhållande till dåtid)	congiuntivo imperfetto
Imperfetto/passato remoto/condizionale passato	Före dåtida referenspunkt	congiuntivo trapassato

Exempel på typiska mönster

Italienska	Svenska
Spero che venga.	Jag hoppas att han/hon kommer.
Spero che sia venuto.	Jag hoppas att han/hon har kommit.
Pensavo che fosse difficile.	Jag trodde att det var svårt.
Pensavo che fosse stato difficile.	Jag trodde att det hade varit svårt.
Temevo che non capisse.	Jag var rädd att han/hon inte skulle förstå.
Era necessario che avesse finito prima.	Det var nödvändigt att han/hon hade avslutat tidigare.

Exempel i kontext

Italienska	Svenska	Anmärkning
Penso che Maria abbia ragione.	Jag tror att Maria har rätt.	Primär följd, föregående handling/resultat
Credo che loro arrivino domani.	Jag tror att de kommer i morgon.	Primär följd, samtidighet/eftertid
Pensavo che Maria avesse ragione.	Jag trodde att Maria hade rätt.	Historisk följd
Credevo che loro arrivassero il giorno dopo.	Jag trodde att de skulle komma dagen efter.	Historisk följd, eftertid
Speravo che tu avessi finito.	Jag hoppades att du hade blivit klar.	Trapassato konjunktiv
Non sapevo che lui fosse partito.	Jag visste inte att han hade åkt.	Tidigare handling i bisatsen
Era improbabile che piovesse.	Det var osannolikt att det skulle regna.	Imperfetto konjunktiv
Mi sembrava che tutto fosse andato bene.	Det verkade som att allt hade gått bra.	Avslutad handling före referenspunkt

Vanliga misstag

Att använda presenskonjunktiv efter dåtida huvudsats

Fel: Pensavo che venga.
Rätt: Pensavo che venisse.
Varför: En dåtida huvudsats styr normalt historisk tempusföljd i bisatsen.

Att blanda ihop imperfetto och trapassato konjunktiv

Fel: Credevo che fosse pronto ieri mattina (när man menar "hade blivit klar").
Rätt: Credevo che fosse stato pronto ieri mattina.
Varför: Trapassato konjunktiv markerar tydligt att bisatshandlingen ligger före den dåtida referenspunkten.

Direkt svensk översättning

Fel: Att välja tempus efter svensk intuition i stället för italiensk tempusföljd.
Rätt: Avgör först huvudsatsens tid och sedan tidsrelationen mellan satserna.
Varför: Italienskan kodar tidsrelationen mer systematiskt i konjunktiven.

Användningsanmärkningar

I formell skrift (akademiska texter, essäer, journalistik) följs tempusföljden mer konsekvent än i snabbt talspråk. I vardagligt tal kan du ibland höra förenklingar, men i avancerad produktion förväntas du behärska standardmönstret.

Särskilt efter verb som pensare, credere, sperare, temere, sembrare, essere necessario blir korrekt tempusval i konjunktiv ett tydligt kvalitetsmått på hög nivå.

Övningstips

Ta tio meningar med "jag tror att..." i nutid och skriv om dem till dåtid ("jag trodde att...") med korrekt justering i bisatsen.
Markera i varje period om bisatshandlingen är samtidig, tidigare eller senare än huvudsatsen innan du väljer konjunktivform.
Läs avancerade italienska nyhetstexter och markera alla exempel på che + konjunktiv för att se tempusföljden i naturligt bruk.